Underrättelsen om, att de 5 personer, hvilka nyligen togos till fånga i en lustballong, skola ställas inför krigsrätt, har i England ökat oviljan mot preussarnes krigsbruk. Det som utan tvitvel mycket bidragit dertull är, att en af dessa 5 olyckliga ballongspas-agerare från Paris är engelsman. Standard yttrar, i det den meddelar underrättelsen: Vi tillstå, att vi börja att gnugga våra ögon och inbilla oss att vi lefva i en helt annan tidsålder, och att det är Attila och icke den fromme åkallalaren af försynen, som för närvarande bekämpar Frankrike. Skall det då icke finnas några gränser för denne mans barbari? Skall då den civiliserade verlden sitta stilla och tåla, att det nittonde arhundradets historia besudlas med handlingar, hvilka skulle ha vanärat Hunnerna? Är då England så dödt för all blygsel, så utblottadt på sjeltaktning, så likgiltigt för sina pligter, att det skall finna sig i att en britisk undersåte mördas af konungen af Preussen? Vi vilja icke tro det; men antingen han vågar verkställa denna förbrytelse eller icke, så skulle synden och nedrigheten vara lika stora. Det finnes ingen lag, icke ens i den elastiska och af preussarne i så hög grad missbrukade lagbok, man kallar krigsrätt, som berättigar till en dylik grymhet. Om dessa fångar verkligen blifva nedskjutna af preussarne, kunna fransmännen i förening med oss tillägga preussarnes kung den titel, som i fordna dagar gats åt Pitt och Coburg, nemligen -menniskoslägtets fiende!