Göteborgsposten – 17 november 1870, sida 2

blifvit upprifven och bränd, 14 att af dess sju brohvalf återstå endast tvenne i fullkomligt skick, nemligen de två som äro belägna midt i strömmen. Ej långt derifrån på venster hand är jernvägsbron. som delvis blifrit förstörd, och ännu högre uppåt strömmen äro qvarlefvorna af en för ej längesedan uppförd bro midtemellan Neuilly och Courbevoie, som kostat 3,000,000 franes men af hvilken nu endast hälften af ett brohvalf — på hvilket man kan upptäcka en kolossal kejserlig örn — är qvarstående. I motsatt riktning — det vill säga neråt strömmen — sammanbinder vid Clichy ett enda brohvalf de två små holmarne midt i Seinen; de två andra hvaltven äro upprifna. Mellan byn Clichy-la-Garenne och floden är marken öfverallt försedd med skjutgrafvar och barrikader; alla husen mot Seinen äro dessutom befästade och ha sina murar tillika med de bredvid liggande trädgårdsmurarne törsedda med skottgluggar. Den under vanliga förhållanden lifliga lilla byn Asnicres företer nu en melankolisk anblick. Den har blifvit fullkomligt ötvergifven af sina innevånare, hvilka dock först i sista stunden togo till flykten — en stor del af dem dröjde qvar ända tills bron blifvit upprifven. Följden deraf var att de måste transportera sina husgerådssaker öfver floden i båtar, och under åtskilliga dagar efteråt var Seinestranden närmast Paris belamrad med stolar, bord, sängkläder, köksredskap, tills åkdon kommo och förde dem inom hufvudstadens murar. Byn är nu besatt af franska soldater, som kastat upp barrikader i alla riktningar, isynnerhet vid jernvägsbron och der jernvägslinierna till St. Germain och Versailles sammanlöpa. Dessa barrikader ha blitvit till största delen uppförda af stora bjelkar och massor af rails och sleepers, som blifvit uppritna från jernvägen på en lång sträcka. De hus som vetta åt Genevilliersslatten ha blifvit försedda med skottgluggar; tornet i Asnicres begagnas som observatorium, hvarest fransmännen oupphörligt, men mestadels fruktlöst, stå och vänta på att preussarne, som man vet vara blott ett par eng. mil derifrån, skola visa sig. Från denna punkt äro fiendens verk vid Orgemont och Sannois synliga för det obevapnade ögat. Då man blickar öfver slätten något till höger om Colombes, ser man på motsatta sidan af Seinen en massa hus upptörda på de gröna sluttningarne, öfver hvilka en liten tornspira reser sig. Detta är byn Argenteuil, bakom hvilken kullen höjer sig något brant och öfverallt betäckes af vinplanteringar samt på toppen af ett par väderqvarnar och en rad träd; det är här, vid Sannois, som preussarne försöka anordna ett batteri. Beträffande Orgemont, der fienden oupphörligt är i arbete, är skyldigheten att bevaka det anförtrodd åt batteriet vid St. Ouen, som är uppfördt på en liten höjd med utsigt öfver Seinen, nordvest om Paris. Dess kanoner peka alltid åt samma riktning, och närhelst preussarre försöka att framskjuta sina verk, öppna dessa karoner sin eld, och kulor regna i mängd på den stackars väderqvarnen, som förlorat den ena efter den andra af sina vingar. Den lilla byn St. Ouen har blifvit öfvergifven, liksom alla de andra byarne i det omedelbara grannskapet af Paris. De broar som lågo öfver Seinen ha blifvit upprifna och alla de små skogarne i grannskapet helt och hållet nerbrända. Då jag skulle äterintråda i Paris följde jag Boulevard de S:t Cyr till Porte de Sablonville, hvarest en torpedo häromdagen af en tillfällighet exploderade och sårade sju eller åtta personer, några allvarsamt, samt derifrån till Ternes, hvarest man nästan vid hvartenda steg går öfver torpedos. I parken var allt stilla, ty fotvandrare äro sällsynta i dessa nyss blifna ödemarker. De öfvergifna husen med sina tillstängda fönsterluckor hade ett melankoliskt utseende, som ej ens det klara solskenet kunde förändra. Det var först vid mairiet man såg tecken till lif, men äfven här var blott en enda employC qvar. Fraån Ternes till Porte Maillot är endast 3a 100 alnar. Utanför denna ingång till Paris är den breda Avenue de Neuilly och innanför densamma Arenue de la Grande Armåe, denna breda vackra passage som för till Arc de Triomphe. hvilken nu har en telegratstation på sin topp och äfven är försedd med elektriskt ljus. Sjelfva avenuen har blifvit förvandlad till ett artilleriläger. I grannskapet af jernvägsstationen har em stenbarrikad, omkring 5 tot hög och med öppningar för skjutgevär, blitvit uppförd tvärsöfver vågen, och en dylik barrikad har blifvit uppförd i den intill ligggande Avenue de Malakoff. På något afstånd från den förstnämnda barrikaden, i Avenue de la Grand Armee, är en annan barrikad af jord, och 30 alnar framför densamma varseblir mana imnanför jernstaketet en förskananing af starkt timmer med skottgluggar. Lanzre fram är vindbryggan. hvilken är sammanfogad med jernstänger. Den hålles uppdragen med tunga kedjor och har en betäckning af massivt murbruk samt är försedd med skottgluggar. Ett par tjugofyrapundingar titta ut genom öppningarne i de närliggande bastionerna i stället för de sexpundiga faltstycken som förut funnos der. Framför vindbryggan bar ett vinkelformigt jordverk blifvit uppkastadt. Detta jordverk är ytterligare stärkt genom en rad pallisader bakom sig. Andra palissader äro uppsatta öfrer grafven på båda sider om vindbryggan. Då man kommer ut från den trånga betäckta vägen, ter sig för blicken en scen af fullkomlig ödeläggelse. Man har framför sig en sträcka af mer än 800 fot — utgörande distansen för -E2one des Servitudes, såsom det benämnes — på hvilken alla de ståtliga träden i avenuen blifvit fällda, alla de vackra husen på ömse sidor om densamma raserade till grunden och alla de förtjusande trädgårdarne förstörda. På venster hand har man Boulognerskogen, med alla träd inom den ofvannämnda sträckan fällda, dock så att ungefär 18 tums stubbar qvarstå, hvilka alla äro skarpt spetsade till beqvämlighet för de preussare, som möjligtvis skulle vilja taga den vägen för att försöka en nattlig öfverrumpling. På höger hand står det lilla kapell som blifvit uppfördt till minne af hertigen af Orleans, hvilken i ett hus som förut stod på denna plats dog till följe af ett fall från sin vagn i den närbelagna Avenue de Neuilly. Detta synes vara den enda byggnad inom zonen, som de militära auktoriteterna respekterat. Jag fann marken i alla riktningar genomskuren af smala grafvar, som från ena ändan af Avenue de Neuilly till den andra stodo i förbindelse med hvarandra genom gångar, hvilka voro bevakade af skildtvakter, som ej tilläto någon att komma i närheten. De sägas utgöra en del at ett stort minsystem, och detta är mycket sannolikt, alldenstund en nyligen offentliggjord officiel rapport talar om underjordiska diken i Boulognerskogen, Billancourt, Neuilly, Clichy o. s. v., som blifrit förvandlade till lika många minor. Den första byggnad som lemnats qvarstående utom den militära zonen, på den sida der Boulognerskogen är belägen, var före deita Filleteska restaurationen, ett etablissement af en viss ryktbarhet, som nu är högqvarter åt general Ducrot, hvilken vanligtvis för högsta befälet vid alla de ofsensiva rekognosceringar som företagas mot de preussiska wvositionerna. Så länge man obehindradt kunde