Göteborgsposten – 16 november 1870, sida 2

Tyskland, Frankrike och Sverige. Svensk Tidskrift för Litteratur, Politik och Ekonomi, utgifven at VIans Forssell och Cari af JVirsen. Femte och Sjette Ilaftena, 1870. II. Det betydelsefulla året 1864 föregicks a! vissa märkliga händelser, hvilkas verkninga: visa sig i de sedan uppståndna krigen och hvilka d:r Forssell, sallsamt nog såsom historiker, alldeles förbigått, för att uteslutand: hålla ögonen riktade på det inre tyska enhetsarbetet. Dessa händelser äro likväl at det största intresse, särdeles som de gifva betraktaren tilllälle att kunna bestämdare upp: fatta den verldshistoriska betydelsen i hvad som för det närvarande sker och dess gene tiska utveckling i ett strängt logiskt drama. Vi måste gå tillbaka till det betydelsefulla kriget mellan Östern och Vestern, mellan Ryssland på ena sidan och FrankrikeEygland på den andra — detta krig som för decennier hämmade Ryssland i dess lopp och öfvervann dess samfuudsprinciper: statens allmakt öfver den enskilde, det religiösas sammanblandning med det verldsliga och sträsvandet efter ett verldsherravälde. Frankrike ville föra detta krig grundligt, för att skaffa makt åt det vesterlandska samlundets grundprinciper: staten är en sammanfattning at, et uttryck tör de enskilda medborgarnes wijor, kyrkans skiljande från staten och tolkens sjeltbestämningsrätt såsom grundvalen sor statsbildningar. Det var derför naturligt, att Frankrike iche ville med eu så stort och kosts amt krig endast betria Turkiet från Rysslands ok, utan äfven ville afkasta det ok, som hvilat så tungt ofver de vesterns yttersta gränslander, som bära namnet Po en och hvilkas sönderstyckande gjort Ryssland så makiigt, på samma gång det skapat ett alltid arbetanue och jasande element 1 den europeiska sambällsa!oppen. Den 26 Mars 1855 yttrade den franske utrikesministern Drouyn de Lhuys i en depesch ull engeska kabinettet, att vefter