Göteborgsposten – 15 november 1870, sida 2

Frän Utlandet. ändelsernas för en tid återhållna ström har nu åter börjat sitt frambrusande lopp, och de vigtigaste tilldragelser måste komma alt snart inträffa såväl i militäriskt som diplomatiskt eller rättare politiskt hänseende. Betrakta vi först den militära sidan af saken, så visar det sig afgjordt, att enhet numera råder i den högsta ledningen af de franska stridskrafterna och att för dessas rörelser en bestämd krigsplan ligger till grund. Denna plan är måhända densamma, som Trochu, enigt hvad man känner, meddelat Gambetta, då denne företog sin luftfärd från Paris till Tours. och hvilken han på detta senare ställe meddelat de högre franska armöcheferna. Förhåler det sig så, skola de franska trupprörelserna visa sig stå i samband med motsvarande af pariserarmen, och den preussiska beägringsarmåen utanför Paris kan komma att känna sig besvärad. Det kan numera icke vara något tvifvel underkastadt, att striden vid Orleans d. I d:s var ett betydande nederlag för de tyska vapnen under v. der Tann, som måst skyndsamt draga sig tillbaka, för att icke få sin reträttlinie på Paris afskuren. Detta framgår dels deraf, att den första depeschen från v. d. Tann säger, det aan dragit sig tillbaka till Pierreavy, under det att den andra talar om Toury och den tredje redan om Etampes, som endast ligger c:a 4 mil söder om Paris; dels deraf att an talet at de fångar, fransmännen göra, alltjemt stiger, varande först 500 man, sedan 1000, nu senast 2500 man — antagligen bestående af truppafdelningar, som under den snabba reträtten blilvit efter. Redan d. 1 d:s berättade en korresp. från Tours till Times, att en betydande fransk styrka var samlad i trakten af Salbris (c:a 6 mil söder om Orlöans); några få dagar derefter hade samme korresp. att omtala, att den räknade minst 55,000 man och att man af densamma väntade en dubbel rörelse: den ena riktad mot Orleans, den andra mot Chateaudun, för att om möjligt hota bairarnes reträttlinie. D. 6 d:s har återigen korresp. intressanta uppgifter att meddela från trakten kring Orlgans. Enligt dessa hade fransmännen, öfvertygade om att de till lika antal skulle ingenting förmå emot tyskarne, hvilka äro öfverlägsna i afseende på kavalleri och artilleri, sammandragit en högst ansenlig öfvermakt. Tyskarne måtte ha tått kunskap härom, ty under det att de för kort tid sedan endast hade 7 till 8,000 man i och omkring Örleans, hade de å sin sida d. 5:te minst 50,000 man derstädes med 120 kanoner, Det oaktadt beslöto fransmännen, sedan stilleståndsunderhandlingarne strandat, att taga till offensiven, emedan de visste, att v. der Tann ej kunde erhålla undsättning trån den tyska Metz-armåeen så fort, derför att man i tid bergat alla jernvägsvagnar och lokomotiver från linien Orleans—Paris, så att preussarne på densamma endast ha 3 lokomotiver till sitt förfogande, hvilka till på köpet äro skadade. Fransmännen framryckte derför mot Orleans med en styrka, som korresp. med bestämdhet uppgitver till 120,000 man och 200 kanoner, tagande kosan från Salbris mot Beaugency, vester om Orlgans. Mot fransmännens arm om 120,000 man beräknas tyskarne nu ha en styrka af 80,000 man, öfver hvilken storhertigen af Mecklenburg antagligen kommer att taga öfverbefälet. Det är sannolikt, att de båda armeerna draga till sig förstärkningar, eftersom de intaga en. afvaktande hällning. Och det är väl derför, som en snabblöpning nu synes ega rum. Keratry, som håller på med att organisera trupper i Bretagne, skickar alltjemt nya massor af sådana, väl beväpnade mot Tours, hvilken stad hvarje dag passeras af nya regementen, de der begifva sig i snabba marscher mot Orlgans, med hvilken plats jernvägsförbindelsen från Tours väl nu är återstäld. Ehuru några underrättelser om, hvad Bourbaki företager sig i nordvestra Frankrike, icke föreligga, är det likväl sanno