Göteborgsposten – 12 november 1870, sida 1

—— 2 som Görners Fåfänga härstädes rönt, hör ull sällsyotheterna. En god del af denna ovanliga eueces bör dock skrifvas på utförandets räkning, ty utan detta skulle stycket med sin föga nya plananläggning, men goda dialog och karaktersteckning, utan tvifvel icke blifvit långlitvadt. Bland nyheter på denna scen nämnes ett lustspel i 1 akt af Hedberg Pettersson, Svensson och hans son, som redan i morgen går af stapeln och det f. n. å k. Dramatiska teatern med framgång uppförda Terentii-W interfelds-Hedbergska lustspelet Advokaten knifving. I ett samhälle, hvilket har så godt om både Petterssöner, Svenssöner, Hanssöner och — jurister som vårt torde båda dessa stycken ej behöfva att gå oanmärkta öfver scenen. Nya Teatern visar än den tragiska, än den komiska masken: Grafbruden, Theblomma, Wermlänningarne och -ÅRosen i S:t Flour aflösa hvarandra och publiken är alldeles icke otacksam, synnerligast på Söndagarne. Det vore grymt af kritiken, att störa denna entente cordiale, må den gerna räcka huru länge som helst, åtminstone tills — Signe Hebbe kommer. Stockholmskritiken är minsann ej så medgörlig. Å Mindre Teatern derstädes uppträder f. n. ett sällskap som förmodligen tecknar sig Michal y Haqvinius, å sällskapets vägnar eller något dylikt, och om hvilket en hufvudstadskollega bäromdagen yttrade sig på följande sätt: — — — Publiken hade mycket roligt. ovanligt roligt. Man trodde rig förflyttad till Wernamo marknad, der publiken efter dagens mödor och middagens njutningar kan tänkas befinna sig i en sådan sinnesstämning, att den håller till godo med hvad som helst för ett elände, som erbjudes den från scenen, med en tarflig fars och ett spel som, utom på en eller ett par händer, står långt under all kritik! Så grymma ha vi, som sagdt, ej hjerta att vara, En anekdot i förbigående — vill tro, man är spendersam i dag! Härom qvällen hade en beskedlig konstälskarinna af det slag, som understundom gripes at en obetvinglig lusta att värma sig vid konstens altarhärd istället för köksspiselns, bevistat Novander-Carlbergska sällskapets utförande af Schillers Röfvare band?. Då hon vid hemkomsten af sin matmoder tillfrågades, hvad hon tyckte om spektaklet svarade hon utan betänkande: Jo se, spelte gjorde di bra, men pjesen var bara skräp! Sådan kan publiken vara! Höökenbergs Nachfolger, muntrationsrådet Meurke, hade i Tisdags afton å Bloms sal anordnat en Stor barnbal med Karnavalfest och bal för äldre, Man berättar, att den ej varit särdeles talrikt besökt. I afton gltves i samma lokal ytterligare en dylik fest. Måhända skola då både yngre och äldre verldsborgare och verldsborgarinnor visa sig mindre Meurke-rådda-. I ett sällskap talade man om inbrottsstölden å Lorensberg natten till i förgär. Tjufven har undkommite), yttrade någon. -— Hvarthän? — Till Marstrand, Visst icke, yttrade en bättre underrättad, polisen har pr optisk telegraf fått reda på att han ej medföljt Marstrandsbåten. — -Ångbåton: Nej f-n, det å ju klart atf han rest landväsen öfver... — Ötver ... — Öfver Tjufkil.