Göteborgsposten – 11 november 1870, sida 3

de nyligen uppförda starka verken les Barres och Hautes-Perches. Staden, hufvudplats för departementet Öfre Rhen, räknar 8400 innevånare, är säte för åtskilliga civila och militära myndigheter, har åtskilliga betydande byggnader, såsom hospital, synagoga, teater och bibliotek, samt drifver en icke obetydlig transitohandel. Då man på afstånd betraktar fästningen Belfort har man svårt att skilja den från det fasta slottet Montbeliard, som efter en rikhaltig historia slutligen kom till hertig Carl Eugene af Wärtemberg. 1792 tillika med andra i Elsas enklaverade områden slogs till Frankrike och i freden i Luneville helt och hållet afträddes till deita land Platsen tillhör numera departementet Doubs, har 6470 innevånare och ganska betydande urfabriker, garfverier. väfverier o. 8. v. Beläget vid Allaines, Savoureuses och Lisaines sammanflöde, samt Rhen-Rhöne kanalen, är det knappast 3 mil aflägset från Belfort åt söder; det betäcker den genom Doubsdalen till Besancon förande jernvägslinien, som går omedelbart förbi slottet, hvars befästningar ännu äro bibehållna enligt det kejserliga dekretet öfver fästningsrayonerna af d. 26 Juni 1867; ehuru detta dekret uteslutit ett icke obetydligt antal fastare platser eller deklasserat dem. Montbeliard är dessutom vigtigt för jernbanelinien, såsom föreningspunkt för flera vägar och genom sitt läge vid nyssnämnde kanal, hvilken slottskanonerna delvis bestryka. Bland detta senares fästen, hvilka renoverades 1751, äro isynnerhet det runda tornet (la tour Bossne) och nya tornet (la tour Neuve) anmärkningsvärda; det första leder sitt ursprung från det 15:de och det sista från det 16:de århundradet. Bazaine. Från Metz skrifver Daily Nevs-k special-korrespondent d. 31 Okt. att medborgarnes i Metz ovilja mot marskalk Bazaine till största delen förklaras af den omständigheten, att kapitulationen beröfvade dem tillfälle, att draga någon nytta af deras samlade förråder. Af brist på foder dogo dagligen en mängd hästar, och nu finna preussarne hö och sädesförråder på ställen, der man minst förmodade det. Af förargelse öfver den dem fråntagna vinst, benämna innevånarne marskalken renegat och förrädare. När detta krigs historia engång kommer att skrifvas, skrifver den skicklige och krigserfarne korrespondenten skall Bazaines namn lysa deri med klarare sken än någon annan fransk befälhafvares. Bazaine trotsade fienden så länge han hade till sitt förfogande en arm, som var i stånd att slåss, att marschera och hålla stånd. Moniteur Universel offentliggör följande skrifvelse, daterad Tours d. 31 Okt,, från marskalk Bazaines broder, till Crämieux, GlaisBizoin och Gambetta: Mina herrar! Äfven om den, som skrifver dessa rader, icke vore marskalk Bazaines broder, skulle han likväl med den kännedom han har om denne man, med hela den styrka hans sorg gifver honom, protestera mot de beskyllningar utan bevis, som eder proklamation innehåller i anledning af Metz kapitulation. Marskalk Bazaine har icke begått något förräderi, detta är omöjligt. Han har under 40 år med heder tjent Frankrike och det öfverallt, äfven i Mexico, så som historien skall intyga, när den engång belyser denna punkt, så väl som så många andraHan har under 40 år gifvit för hela armn ett lysande exempel på en soidats och en härförares dygder. När man, som marskalken, har en fläckfri militärisk bana om 40 år bakom sig, så går man icke ochl handlar som en ärelös man. Det förhåller sig icke så. Det är omöjligt. Jag talar här, mina herrar, i namn af något, som likaså litet kan och bör kapitulera som den franska republiken, nemligen den lugna, öfverlagda och opartiska rättvisans namn. Denna rättvisa skall säga, att marskalken bör höras innan han dömes; den skall säga, att han i 23 månad var afsöndrad från Frankrike, att han icke från regeringen kunde mottaga underrättelser, folk eller lifsmedel; den skall säga, att han gjorde motstånd, tills alla lifsmedel voro förtärda, utan att regeringen, som var underrättad om denna brist, kunde bringa någon hjelp; den skall slutligen säga, att den marskalk, som hundrade gån ger trotsat döden med kallblodighet, som beundras af alla, har gjort alla möjliga ansträngningar, som härens ära bjöd honom. Den dag, mina herrar, skall snart komma, då marskalkens handlingar skola visa sig i sin fulla glans Denna dag har ännu icke randats. Intilldess protesterar och skall jag med hela min själs kraft som patriot och broder protestera mot eder proklama