Göteborgsposten – 2 november 1870, sida 2

Article Image
ilandels-underrättelser. I vär föregående veckoberättelse omnämnde vi det statslän, som franska regeringen nyligen afslutat i London. Beloppet utgjorde 10 mill eller 250 mill. fr., emissionskursen var 85 och amorteringstiden 34 år. I fråga om en vigtig faktor vid bedömandet af lånets dyrhet saknades då ännu uppgift, nemligen om räntefoten. Såsom man nu erfar är denna 6 4. Tager man kapitalrabatten i betraktande har Frankrike således en annuitet af 7 9 att erlägga oeh statens omkostnader vid detta lån motsvara en emission af 3 3 rentes till 40. Såsom man finner ha Englands penningmän försäkrat sig om en ansenlig premie för den risk de möjligen kunna löpa genom att ingå lånekontrakt med en styrelse som i visst afseende kan anses utgöra ett selfgovennement och hvars ingångna aftal en annan regime derföre kunde finnas böjd att underkänna. De farhågor, hvilka fått tjena till pretext för denna riskpremie, tro vi emellertid vara ogrundade. Hurudan Frankrikes framtida regeringsform än månde blifva skall utan tvifvel ingen styrelse frånsäga sig ansvarigheten för detta lån för det nationella försvaret, och om landets förmåga att, ehuru möjligen med uppoffringar, galda det kan blott en mening finnas. Nordamerikas förenta stater ha med mindre folkmängd och mindre utvecklade reserver för öfrigt visat sig kunna raskt afbetala ett skuldbelopp, som icke mycket understeg den summa, hvartill Frankrikes statsskuld vid krigets slut troligen kommer att belöpa sig. Det lär hafva varit franska regeringens afsigt att lånets belopp skulle varit större — ett rykte, som bestyrkes deraf att nya lånefunderingar på en milliard fr. redan börjat uppdyka. Afsigten lär emellertid undertryckts iföljd af det emitterande bankhusets motföreställningar. Anteckningscertifikaten noterades straxt med 2 a 3 4, men denna nedgick i Thorsdags till 3 å 3 4. En annan omständighet, som i sista stunden ingaf lånegifvarne betänkligheter, var dem: skall icke Tyskland uppfatta transaktionen som ett brott mot neutraliteten och i följd deraf obehag tillskyndas landet? Om Fredrik den stores sats är sann att för krig fordras trenne ting: peugar, åter pengar och ännu mera pengar, så synes visserligen ett statslån böra utgöra krigskrontraband såsom varande ett af de farligaste vapen, hvarmed tredje man kan förse den ene af tvenne kämpande parter. Men särskilt i denna punkt äro folkrättens bestämmelser tvetydiga, och vid mycket mera otvetydiga stadganden i neutralitetslagarne har England visat sig benägen för en interpretatio strictissimi juris. Äfven denna föregifna farhåga torde derför vara ett snarare välkommet än ovälkommet skäl för att för sig och andra motivera rätten till den ovanligt höga riskpremien. Frankrike eger i detta ögonblick tvenne regeringsdelegationer. en i Paris samt en i Tours, ach äfven för franska banken har en dylik delning inträdt. Sjelfva centralbanken synes fortfarande befinna sig i Paris, men i följd af omständigheternas tvång har bankafdelningen i Tours öfvertagit rölen af ett slags hufvudbank för öfriga grenbanker. Sistnämnde bank skall nu förflyttas till Bordeaux. På hvilketdera stället metalliska valutan finnes, framgår ej af tillgängliga underrättelser. Förmodligen har den blifvit sänd till något icke belägradt ställe, ehuru dess qvarvaro i Paris icke borde medföra förlust för banken, äfven om staden blefve intagen; ty statens fordringar äro för längesedan uttagna och det innestående ntgäres således endast af privafegendom.

2 november 1870, sida 2

Thumbnail