Göteborgsposten – 25 oktober 1870, sida 2

lånein nade sin vigselring, den dyrbaraste klenod hon egde, för några få fruncs, med hvilka hon kompletterade den summa som var erforderlig för resan. Huru mycket kostade det ej på henne att slita sig från sin sjuke man och sitt enda barn! Men hon reste. Två vänliga menniskor, en arbetare och hans hustru, som bodde i samma vindsvåning, lofvade att vårda och hjelpa den sjuke och barnet. Resan var lång och besvärlig; hennes arma hjertas ångest var nästan outhärdlig. Det var ett tryckande, fuktigt väder, ehuru midti sommaren. Hon förkylde sig på resan och anlände till London i fullt utbildad feber. Hon måste lägga sig ner i det mörka, otrefliga hotell, dit diligensen från Southampton fört henne, och hade knappt styrka att skrifva ett bref till sin syster, mrs Halliday, Nevhall farm, nära Huxters Cross, Yorkshire. Systern kom så fort hon kunde. Fjorton år hade förflutit sedan den anga skönheten flytt bort med den falskaste bland män och mest förhärdade af vällustingar. Nu, då mrs Halliday kom, var allt hopp ute för Gustave Lenobles hustru; hon yrade; hon tyckte sig åter vara flicka, men nyss bortlupen från sitt fredliga hem. De sju år hon lefvat som gift tycktes vara alldeles utplånade ur hennes minne. FPA