Göteborgsposten – 20 oktober 1870, sida 2

Bref från Paris. (Korresp. till Pall Mall Gazette.) Paris d. 9 Okt. Paris, cerneradt af en ofantlig arme, isoleradt från den öfriga verlden, med sin yttre och inre befästningsgördel samt inom den senare ett fullkomligt nät af barrikader, med sina 450,000 man under vapen, brinnande af ett visst slags patriotisk entusiasm, hvilka äro lägrade på alla dess öppna platser, exercera på dess boulevarder, besätta dess fästen, bevaka dess portar, paradera på dess gator, uppfylla dess kafer och restaurationer — Paris med gpillrorna af ett kejsardöme ännu ej bortsopade och en provisorisk regering med de bästa afsigter, oupphörligt anfallen af en hop fåtänga, nyckfulla eller afundsjuka demokrater, som endast afvakta ett gynnsamt tillfälle för att gripa regeringstömmarne, är naturligtvis ej längre den glada och lättsinniga stad som det var för ett par månader sedan. Det prunkar ej längre med sin lyx och sina expositioner. Lysande ekipager, paradhästar och livrkladda betjenter ha försvunnit med sina herrar; försvunna äro äfven demi-monde amerna och de förnäma damerna, de dekorerade marskalkarne, de lydiga senatorerna och de krypande deputerade, de bijaserade gubbarne och jeunesse doree, spionerna, både de manliga och qvinliga. Advokater och journalister, butikegare, arbetare, mobilgardister och portvakter äro de enda klasser som ej synas ha lemnat Paris. Den rastlösa uppfinningsförmåga som utmärker parisaren hvilar eller är åtminstone riktad åt ett särskildt håll — nationalförsvaret. Inga nya moder, skadespel, sånger, ingen ny musik; inga nya böcker, taflor, statyer eller fotografier; inga nya qvickheter, ingen ny skandal och ej ens några nyheter med undantag af de som kunna transpirera inom en areal af omkring tretio qvadratmil, hvartill nu det inflytande är begränsadt, som utöfvas af hvad fransmannen skrytsamt benämna verldens hufvudstad T rarne äro alla stängda, och hvad sång beträffar så ha parisarne fullkomligt förlorat smaken derför. Juvelerarne och modehandlarne ba haft samma föremål utställda i sina fönster nästan en hel månad, och samma förhållande är med bokhandlarne. Alla skämt-tidningarne ha upphört att utkomma, och sedan början af kriget har det ej varit någon ny novell. Matsedlarne på de stora restaurationerna förete en pinsam enformighet, ty Paris är utan fisk och utan vildt, har knappt ett fjädertä och högst obetydligt med kött, inga sällsynta vegetabilier och hvarken ost eller ens smör, hvaraf den franska matlagningskonsten i så väsendtlig grad beror. För närvarande är det i Paris ej så mycket fråga om hvad man skall ha till middag, som det är fråga om huruvida man skall ha någon middag alls. Kött är så ondt om att man formiigen slogs om det i slagtarebutikerna tills dessa blefvo försedda med borgarevakt, och den som kommer först till en restauration kan erhålla en filet med champignoner eller något sådant, de andre få bli utan. Om nyheterna i tidningarne äro inskränkta, så ha annonserna nästan alldeles försvunnit, och de som finnas röra uteslutande preserverade matvaror eller sätt att hindra eld, som uppkommer af ett bombardemang, att sprida sig. Ett eldslackningsämne utbjudes för 12 francs qvadratalnen. Man har ätven skydd mot bomber i form at jordsäckar för 3 fres. En assuransförening mot skador som uppkomma at belägringen har äfven blifvit bildad. Den delar Paris i tre zoner och pålägger en premie — hvarat hälften betalas kontant och den återstående hältten är beroende at de ersättningsbelopp som föreningen kan komma att få utbetala — at en 2, för försakring af egendom belägen inom den inre zonen, två 2 i den mellersta och tre 4 i den yttre zonen. Den 7 Oktober, en vecka sedan föreningen blifvit bildad, tillkännagaf den att den verkställt försäkringar för 250 mill. fres. Af den verkliga belägringen har man hittills i sjelfva Paris förnummit endast kanondundret på afstånd, Men att ett bombardemang anses hota är tydligt af den omständigheten, att regeringen låtit gitva alla dem som ha spirituosalager på nederlagsplatsen vid Bercy tillsägelse att aflägsna sina lager och grät