Göteborgsposten – 12 oktober 1870, sida 2

Belägringen af Paris. En militärskriftställare har i Times infört en uppsats rörande belägringen af Paris, hvaraf vi meddela följande utdrag: En noggrann granskning af kartan öfver Paris befästningar leder till den slutsats att mot fästena vid Issy och Vanvres komma allvarsamma angrepp att göras. Fort dIssy skyddas ej at någon befästning på dess vestra sida. De fästningsverk som fransmännen för detta ändamål uppförde vid Sevres äro nu i preussarnes händer och skola sedan de blifvit kompletterade begagnas för att angripa nämnde fäste. Intagandet af fästena Issy och Vanvres skulle åstadkomma en lika bred lucka i den yttre försvarslinien som intagandet af tre vid hvarandra liggande fästen på något annat ställe. Fort de Vanvres är ett fyrhörnigt fastningsverk ch fort dIssy ett femhörnigt, bäda mycket svaga i sitt slag, emedan deras bastioner äro små och sakna demiluner mellan sig. Man har teoretiskt beräknat långvarigheten af ett sådant femhörnigt fästes belägring till femton dagar, och i detta fall skulle försvaret bli högligen förlamadt af den omständigheten att dessa fästen fullständigt beherrskas af höjderna vid Clamart och Chatillon, hvarest preussarne redan kastat upp löpgrafvar. Höjden af den grund på hvilken fästena vid Issy och och Vanvres äro bygda utgör 84 metres öfver den kringliggande trakten och höjderna vid Clamart, på ett afstånd af 2000 yards söder om fort dIssy, samt Chatillon, 1800 yards söder om fort de Vanvres, resa sig 160 metres öfver den kringliggande marken. Dessa höjder ligga således 251 fot högre än fästena. Vigten af dessa fästens besittningstagande af preussarne synes knappt vara tillräckligt uppskattad af fransmännen. Hr Favre yttrade till grefve Bismarck att uppgifvandet af fort Valerien skulle vara det