Göteborgsposten – 10 oktober 1870, sida 1

U. F. PnnlTS DOEKTTJCKnLrI. TV mera krigiska, Att det icke är endast på papperet eller i fransmännens fantasi, som denna starka rörelse visar sig, framgår af de nånga olika berättelserna om strider på skiljda trakter af landet. Så erfara vi, att en het strid stått ej långt från Epinal (i Lothringen, nära gränsen till Elsas) mellan Raon och Bruvöres, sannolikt mellan de tyska belägringstrupperna från Strasbourg och franskt nationalgarde. Att fransmännens antal ej varit ringa, framgår deraf, att berättelsen omtalar, det general Duprs blifvit sårad. Denna strid lär blifvit oafgjord. Det skall bli at stort intresse att erfara något vidare härom, för att kunna bedöma fransmännens trupprörelser i denna trakt. I norr synes motståndet ej vara så kraftigt, eller ock uppträda tyskarne här i större styrka. Efter det de besatt Vernon vid Seinen på vägen mot Rouen, ha de sedan ryckt vidare och besatt skogslunden utanför Gisors, en liten plats nära les Audelys, blott ett par mil från Rouen. Man synes här tillochmed trukta, att tyskarne skola våga sig ända fram till Havre. Om det är sannt med nationalförsvarets utveckling i dessa trakter, så skulle tyskarne kunna här lätt afskäras trån Paris. Den mot Tours kommenderade tyska styrkan från Versailles synes deremot hastigt draga sig tillbaka, följd af fransmännen. Etter att ha lemnat Athernay och stannat i Toury bar denna afdelnings center skyndsamligen retirerat ytterligare till Etampes. Högra flygeln, som efter en het strid besatt Epernon på Paris-Mans-banan, har utrymt denna plats, och fransmännen ha tillochmed besatt det änou närmare Paris belägna Rambouillet. Äfven härifrån afvakta vi nyfiket de närmaste underrättelserna. Återgå vi till Elsas, så torde, för bedömande af de stundande krigshändelserna derstädes, en öfverblick på de fasta platserna på denna kant vara lämplig. Efter det Strasbourg nu gifvit sig, vilja tyskarne, såsom telegrammerna angilva, besätta det sydliga Elsas (departem. Haute Rhin) och, då det motstånd brutits, som fästningarne Neu-Breisach och Schlettstadt kunna göra, troligen äfven försöka att intränga i Franche Comtå genom dalsänkningen emellan Vogeserna och Jurabergen. Schlettstadt ligger för långt mot norr, för att en mot södra Frankrike framträngande kår skall behöfva att fästa aseeende vid detsamma; men det beherrskar jernvägen från Strasbourg till Mulhouse och derifrän vidare till Belfort och Besangon; det har derför omringats och belägras af trupper från Strasbourg. NeuHroiszach, som ligger c:a 4 sv. mil sydost om Schlettstadt och ej fullt mil från Rhen, har ett detacheradt fäste Mortier, som beherrskar öfvergängen öfver floden, och en besättning af 5,000 man, liniesoldater och mobilgardister. Det belägras ätven af tyska trupper från Strasbourg. Fästningen Belfort, som ligger söder om vogeserna, ungefär 8 mil från Basel, beherrskar, jemte det 11, mil sydligare belägna betästade slottet Montbelliard, hela slaättlandet mellan Vogeserna och Jurabergen och är derigenom i vägen för en tysk arme. som vill på denna väg tränga in i Södra Frankrike. Belsort är en mycket stark tästning, den kan rymma 50,000 man, har två stora utanverk, La Miotie och La Jettice, öster om staden, och under de sista åren har det ytterligare förstärkts genom detacherade verk. Tyska tidningarne mena, att Belfort, om det har tillräcklig besättning, kanoner, proviant och ammunition, och isynnerhet om det bar en duglig kommendant, kan ötvertaga Strasbourgs roll och beskydda mellersta och södra Frankrike mot ett tyskt infall. Belfort har en besättning om 10,000 man; befälhatvare här är general Cambrial, som blef sårad vid Sedan, sannolikt en af de generaler, som slapp undan efter kapituleringen. Man börjar tro, att de trupper, som legat utantör Strasbourg, icke skola användas mot Belfort, utan att en n armå under Vogel von Falckenstein skall dertill begagnas. De tyska tidningarne ha under någon tid berättat, att trupptransporter atgätt till södra Baden. På ett ställe heter det, att under sista dagarne af September ungefär 30,000 man anländt till trakten mellan Freiburg och Lörrach, som ligger midt emot Basel på andra sidan om Rhen. Man antager, att ofrergängen öfver denna flod skall ega rum mellan Häningen och Schliengen, och denna förmodan bestyrkes genom en depesch från Bern, hvilken berättar, att förbundsrådet befallt, att gränsen genast skall besättas med 9:de brigaden, emedan det är sannolikt, att de tyska trunnarnAa :. 397 4,