Göteborgsposten – 7 oktober 1870, sida 1

Göteborg d. 7 Oktober 1870. Mindre Teaterns sällskap utvecklar en rastlös verksamhet och bjuder i afton åter på ett nytt, här förut ej uppfördt stycke, neni. Familjen Trögelin eller Lustresan från Skåne, lustspel i 2 akter af Hodell, hvilket under sommaren gifvits å Humlegårdsteatern och der upplefvat omkr. 30 representationer. Till förpjes gifves det lilla muntra skämtet Il bacio EEn musikalisk-dramatisk soite gitves i afton på Nya Teatern af signora Giovannina Monti i förening med Novanderska sällskapet, som uppför Hodells Stockholm nattetid. Signoran har, som vi förut berättal, varit en bland medlemmarne af hr Sirakaschs senaste italienska operasällskap och har öfverallt, der hon uppträdt, väckt stort bifall tör sin vackra röst och sitt goda dramatiska föredrag. Hon sjunger 3:ne nummer: arier ur Kobert och Ernani samt en canzona af Petrella. IIrr Stadsfullmäktige sammanträdde i går i vanlig tid f. m. Vid val till ordförande hos fullm:e under återstående delen af året erhöll hr J. J. Ekman 42 at 44 afgilna röster. Hr E. tackade tör sullm:es förtroende, utbedjande sig deras fortfarande välvilja, då han nu ginge att efterträda en man, som under så många år ech med så stor förtjenst ledt fullm:es förhandlingar. Till v. ordf. valdes hr Berger. Till ledamot i byggnadskomiten för vattenledningen från Delsjön utsågs hr Reuterskiöld, till d:o i Musei styrelse hr O. Ekman och till d:o i styrelsen för gymnastikoch exercishuset öfverstelöjtn. Mörner. Nu förekom till behandling det af komiterade (hrr assessor Westin, rådmännen Dickman och Brag, stadsnotarien Colliander, Philipsson och Drakenberg) uppgjorda förslaget till förändring i i organisationen af Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat. Komiterades förslag godkändes i sin helhet, varande detta af töljande lydelse: 1. Att nu lediga handelsoch politie-borgmästareembetet skall indragas; 2. Att det först ledigt blifvande justitie-rådmansembetet jemväl skall indragas; 2 å. Att de tre rädmanstjenster af borgerliga klassen, som först blifva lediga, likaledes skola indragas; 4. Att en ny rådmanstjenst skall inrättas, hvars innehafvare, under benämning politie-rådman, skall vara vice ordförande i samfälda magistraten och ordtörande på magistratens särskilda afdelning för vissa iörvaltningsärenden; samt att aflöningen för politieradmannen årligen skall utga med 7000 rdr, hältten iön och hälften tjenstgöringspenningar, hvilka sistnämnda dock ökas med 1500 rdr, för den händelse att politierådmannen efter val tillika utöfvar ordlörandeskapet i drätselkammaren; 5. Att årliga aflöningen till justitierålman, som hädanefter tillsättes, skall utgå med 6000 rdr u der de första fem tjensteåren, derefter ökas till 6500 rdr, och, efter ytterligare fem års tjenstgöring, höjas till 7000 rdr, allt rmt, hältten lön och hälften tjenstgoringspenningar; 6. Att uppgjordt förslag till stadga (infördt i N:r I af fullm:es förhandlingar för 1570) för rådhusrätten och magistraten skall tillämpas; 7. Att 900 rdr skola årligen utgå, såsom särskilda tjenstgöringspenningar åt ordföranden a rådhusrättens tredje afdelning; och 8. Att årligt anslag af 2000 rdr skali ställas till förfogande af en hvar bland rådhusrättens tre afdelningar, att af afdelningen, i mån ar behof, användas till arvoden åt extra notarier, för biträde tid protokollsföring och expedition å afdelningen. Punkterna 4 och 5 gå:vo anledning till en diskussion, under hvilken hr Francke bragte på tal de förökade inkomster, som genom den nya konkurslagen i ombudsarvoden kunna komma och komma rådbusrättens medlemmar till del, dervid tal. yrkade på att dessa arvoden skulle sammanräknas och afdragas från den ordiuarie lönen. — Hr Philipsson anmärkte, att möjligen dessa arvoden kunde bli så stora, att de till och med öfverstege de ordinarie löneinkomsterna; skulle ötverskottet då möjligen udfalla stadskassan? — Hr Francke yrkade vidare, att lönen för justitierådmännen hädanefier skulle bestämmas vid tjenstens tillsättande. — Hr Philipsson: När en tjenst skall ullsärtas, skall den ju först sökas, men hvem ulle väl vilja söka en tjenst, der ej löneormänerna vore på förhand bestämda, — IIr lerger ville, då nu frågan kommit på tal, yttra su åsigt. Han ansåg för sin del, att omDudsmannaskapet vore en helt och hållet privat sak, hvilken det ej tilikomwe fu lm:e utt iu omändra. De lonetormäner, som nedlöljde ustitierädmans befattningen, vore visserligen stora, likväl ej så osautiga, att de kunde aAn, ;es som ett yttersta mål för tjenstemannens sträfvanden. Må man dertöre ej förtänka hoom, om han, oftast gitt och med talrik tanilj, söker bereda sig extra inkomster. — Hr Philipason ville visst icke förtänka de ifrågararande tjenstemännen att de sökte extra in