Göteborgsposten – 6 oktober 1870, sida 2

Sedan d. 25 Sept. ha genom Karlsruhe passerat 6 regementen landtvärn, 7 linieregementer, 2 ulanregementen och 6 batterier, förmodligen bestämda för Öfre-Elsas. Äfven Berlin upplifvas af genomtågande trupper. Det är isynnerhet reserv-kavalleri och särskilt de omtyckta ulanerna, som draga till Frankrike, der detta vapen räknar minst 12,000 hästar. Dessutom anträder den vid Glogau bildade s:dje reservarmån med det snaraste marschen till Paris. . En d. 3 Sept. från preussiska högqvarteret afskickad fältpostsändning skall, enligt Weim. zeit., på vägen blifvit med våld röfvad från föraren; denne vände först efter flere dagar med tomma fickor tillbaka. Från Shields skrefs sistl. Onsdags afton, att ett telegram blifvit mottaget af nordtyske konsuln derstädes, att franska flottan åter befann sig vid Elbeflodens mynning. Han har fått instruktion att varna nordtyska sjökaptener från att afsegla. Inga tyska fartyg ha lemnat hamnen. Två med destination från Skotland ha tagit skydd i Tyne under de sista tre dagarne. Åtskilliga britiska ångare ha afgått till Hamburg; tre lemnade Tyne i går. Andra hålla på att lasta der. En ångbåt ankom från Hamburg denna vecka med diverse gods och ett antal hornboskap. Ångf. Usworth och Boston ha äfven fullbordat sina resor. Tidn. Main Zeitung, som utgifves i Darmstadt, klagar öfver de bristande anordningarne af kommissariatet vid de hessiska trupperna i följande ordalag: — Under tre dagar intet bröd. ätre dagar utan mat, sådan är den klagan som utalas i de bref från trupperna som komma hit. Hunger, väta och köld ha haft en förskräcklig inverkan på vår division. Den 17 Sept. voro 1100 man hessare på sjuklistan. En stor mängd lider af typhus och andra sjukdomar. Det beklagliga helsotillståndet i vår division kan hufvudsakligen tillskrifvas vederbörande myndigheters försummelse. Det säges att våra soldater ha måst anlita enskild hjelp för sådana nödvändighetsvaror som bröd, kött, skjortor, strumpor m. m. och att detta sakernas tillstånd ej så hastigt torde bli afhjelpt. Rom och Italien. Rom d. 24 Sept. Schweizertidningen Bund innehåller fölJande vigtiga handling, som uppställer grund valen för en öfverenskommelse mellan Italien och påfven: Den suveräna påfven bibehåller sin värdighet, ofelbarhet och alla andra suveränitetsprerogativer och derjemte alla företräden framför konungen och de öfrige suveränerna, hvilka fastställas i efterföljande uppsats: Den romerska kyrkans kardinaler ega qvar sin titel af furste med dertill hörande anseende. Leoninska staden förblifver under päfvens fulla suveränitet och jurisdiction. Italienska regeringen garanterar på hans område: a) den suveräna påfvens frihet till fördrag med stater, kyrkor och främmande folk; b) den påfliga nuntiens eller legaters diplomatiska privilegier vid främmande hof och främmande representanters vid den romerska stolen. Den italienska regeringen förpligtar sig attupprätthålla alla andliga institutioner, embetsmän, korporationer och deras förvaltningar; men den erkänner på. intet sätt deras civilaeller straffjurisdiktion. Regeringen förpligtar sig vidare, att orubbadt underhålla all andlig egendom, afkastningen af hittills andliga tjenster, embetsmän, institutioner eller korporationer med säte i Rom, eller hörande till leoninska staden och icke underkasta dem någon särskild styrelse. Regeringen blandar sig icke i de religiösa korporationernas i Rom inre bildning. Konungarikets biskopar och kyrkoherdar äro med sina resp. stift och församlingar befriade från hvarje inblandning af regeringen i sina andliga ärenden. Konungen afstår till kyrkans fördel alla kungliga patronatsrättigheter öfver staden Roms beneficia ecclesiastica, majora vel minora. Italienska regeringen förordnar åt den heliga stolen och sacrum collegium en bestämd och oantastlig dotation, hvilken icke skall blifva mindre än den som för närvarande är anslagen för densamma rå kyrkostatens budget. Kungliga regeringen bibehåller för de romerska civila och militära tjenstemännen deras rang, sold och anciennitetsrätt. Denna artikel är att anse som ett ömsesidigt offentligt fördrag och utgör föremål för en öfverenskommelse med de makter, hvilka hafva katolska undersåter. Italien är redan i dag beredt att adoptera densamma som basis för en lösning. Utanför Paris. (Korresp. till Neue Preuss. 2tg). Lahny d. 26 Sept. Här i Lagny ha af omkring 4000 innevänare sä många flyktat, att endast 1131 st., barnen inberäk