Göteborgsposten – 6 oktober 1870, sida 2

funno de inträffade furierna allt tomt och stängdt. Utan att uppehålla sig med besigtningen af det inre af dem (dertill skulle behöfts ett våldsamt eller aimabelt öppnande af portar och dörrar), beräknade man den vanliga inqvarteringen efter fönstrens antal, och på hvarje dörr skrefs med krita: 1 officer eller 8 man. När truppen sålunda ankom, måste fördelningen verkställas på egen hand. Först knackades beskedligt på dörrarne; intet svar. Sedan med pock, ännu mindre. Sedan med hot, ingenting halp. Nu anlitades en yxa och påtryckningen af 8 kraftiga skuldror. Dörren gick upp. Ingen finns i huset, som sörjde för vatten; ingenting finns att äta, då brister vreden lös. De uppbäddade sängkläderna rycktes ned för att tjena till lägerplatser, fönstergardiner måste tjena som täcken, halm breddes ut på golfven och i kaminen brändes allt till och med husgeråd. Skåp brötos upp och slutligen, när ilskan steg, börjades en sjelfsvåldig ödeläggelse. De villor, i hvilka prinsarne Carl och Adalbert at Preussen, storhertigen af Sachsen-Weimar, prins Leopold af Baiern, storhertigen af Mecklenburg-Schwerin, civil-kabinettet och några kansliembetsmän äro inqvarterade kunna skattas lyckliga. De deremot i hvilka trupperna sjelfva måst inlogera sig, komma att vid egarnes återkomst förete en sorglig anblick. (Märk!) Sannolikt skall konungen under dessa dagar inspektera de båda cernerings-armerna (3:e och 4:e) och vid samma tillfälle äfven besöka Versailles, Trianon, S:t Germain o. s. v. Under denna inspektion beses troligen äfven slagfältet efter d. 19 Sept. på Chatillon-höjderna. Senare sker återrändandet till Ferrieres, så snart konungen sett hela omgifningen kring Paris. Etter Touls fall, der föröfrigt icke 3000 utan 30,000 gevär föllo i våra händer, kommer turen till Soissons och Mezieres. Man påstår, att storhertigen af Mecklenburg-Schwerin redan med sina trupper är på väg från Toul till Soissons. Vårt kavalleri ströfvar redan i riktning mot Lyon, Tours och Havre. (Korresp till Staatsanzeiger.) Versdllles d. 23 Sept. aft. Belägringsarbetena fortgå på den cerneringsflygel, hvilken kronprinsens arm6 har att betäcka. Skansarne vid Moulin-la-Tour, hvilka fienden måst lemna i tyskarnes händer, bilda för närvarande observationspunkter på södra sidan. Åt venster ser man, långt utom skottvidden, minst 13,000 steg från Moulin-la-Tour, den höga uppstigande klippkäglan Mont Valerien, som skjuter upp öfver Seinens vattenbädd med minst 250 fot. Det här upprättade citadellet med 1500 mans besättning och 60 kanoners bestyckning, bildar den fastaste punkten af befästningssystemet från år 1841. Följer man raka linien från fästet Mont Valerien mot Plessis-Piquet, i hvars omedelbara närhet skansen Moulin-la-tour ligger, ser man genast vid berget Valtriens högra sluttning Surösne, en liten för sina praktfulla villor, isynnerhet Rothschilds, berömd plats mil från Paris; längre åt höger ligger St. Cloud. Slottet har icke kunnat intagas af de tyska trupperna, emedan det beherrskas af Mont Valeriens kanoner. Från Moulin-la-tour har man en förträfflig utsigt öfver staden Paris. Vestra delen af densamma, Champ de Mars, Invalid-dömen med esplanaden, Boulognerskogen, Longchamps, Champs Elysces ligga för åskådaren med så plastisk tydlighet, att man till de minsta detaljer kan följa dess lägen. Ett observatorium är inrättadt för orientering i de fientliga skansarne. För öfrigt har den fördrilna franska besättningen lemnat mycket öfrigt af sina påbegynta monteringsarbeten. Kasematter och underjordiska gångar måste först färdigbyggas af våra pionierer. Fienden skänker tydligen icke samma uppmärksamhet åt alla punkter af sina vidsträckta skansterränger. Han har från den närbelägna fästningspositiooen vid Paris utanverk tagit några ställen vid la Tour, isynnerhet dem, från hvilka Paris bäst observeras, i särskilt betraktande. Märker han här några rörelser, går han löst med sina kanoner. Emellertid störa de kulor. han sänder oss från fästena Issy, Vanves och Montrouge, icke det ringaste våra jordarbeten. Trupperna ha tillsvidare blott en uppgift, att så fort som möjligt verkställa skansarnes fulländning och vara beredda på deras försvar, i fall fienden skulle företaga ett utfall, som dock ingen för närvarande tror. Hitförandet af en stor artilleripark af gröfsta kaliber är förberedt. För en hastig befordring af nödvändig materiel är fästningens Touls fall af största vigt. Utan svårighet skall nu en direkt jernbaneförbindelse från Nancy öfver Chålous till Paris närhet verkställas. (Korresp. till lIamb. korresp.) Versailles d. 24 Sept. Skansarbetena vid Moulin-la-tour äro nära fullbordade, och der ega ständiga förpostfäktningar rum mellan baierska tiraljörer och franska förposter, hvilka ligga i en mängd små fältskansar framför fästena Issy och Vanves. Från det gamla tornet, som höjer sig höger om skansen Moulin-la-tour och från två högtliggande paviljonger i byn Chatillon kan man tydligt se dessa småstrider. Man kan derifrån med blotta ögat urskilja hvarje enskild skiltvakt och kanon på det midt emot liggande fästet, och hvarje halftimma smattra skott ur stora marinkanoner derifrån mot vår skans. Norr om Versailles äro höjderna bakom S:t Cloud besatta med trupper af 5:te preussiska armökåren och en skans uppkastad, hvarifrån sannolikt redan i dag eld kommer att öppnas mot det af de franska fästena högst liggande Mont-Valrien. De nyss upprättade, ännu icke helt och hållet fullbordade redutterna vid Granvilliers äro utrymda af fransmännen och man har skyndat sig att i närheten af dem uppkasta en skans, hvars kanoner likaledes komma att riktas mot Mont-Valerien. Det synes de fransmän, med hvilka jag samtalat, helt och hållet obegripligt, att man låtit oss utan strid komma i besittning af så vigtiga positioner, och att belägringsarbetena icke blifvit förstörda af eld från fästena. Man har redan före vår ankomst till största delen nedbränt de herrliga skogar, som omgifva Paris. Bondys, Montmorencys, S:t Gratiens och Enghiens skogsmarker ligga i aska, och man hade redan tänkt att låta S:t Clouds, S:t Germains och Meudons skogar dela samma öde liksom Boulognerskogen, dock äro dessa, med undantag af den sistnämnda, redan i vår ego och sålunda räddade undan lågorna. De flesta Seinebroar skola vara underminerade för att i nödfall genast sprängas. Paris se brfilera! sade min gamle marinöf verste, som för öfrigt är den an