Göteborgsposten – 5 oktober 1870, sida 2

nandels-underrystelser. Till franska senaten inlemnades för trenne månader sedan en petition om att alla premielan måtte förbjudas, enär sådane ansågos utgöra blott en ny form för lotterispel. Senaten uppdrog åt en komitc att taga saken i öfvervägande och det föll på dell berömde nationalekonomen Michel Chevalicrs lott att uppsätta utlåtande i ämnet. Chevalier opponerar sig med mycken styrka emot den ofvannämnda uppfattningen af premielånen såsom förstuckna lotterier; ty. säger han, just de egenskaper hos de senare, hvilka göra dem så skadliga, saknas hos de förra. Det ka. rakteristiska hos lotterierna är att man ger bort ett kapital endast och allenast för utsigten att möjligen erhålla en större vinst tillbaka, medan de flesta chancerna äro reserverade åt lotterisedlarnes utfärdare, hvilka befinna sig i samma ställning som bankhållaren vid ett hazardspel. Vid premielånen åter erhåller obligationsköparen alltid kapitalet tillbaka och, såsom planen för de flesta af dem vanligen är uppgjord, oftast äfven någon ränta. Men försigtighetsmått böra dock från statens sida vidtagas för att icke dessa lån genom att anslå allt för stor del af räntan till premier komma att närma sig de fel, som hos lotterierna företinnas. Man har i Frankrike haft till praxis någon tid att blott gifva autorisation åt sådana premielån, vid hvilka räntan är minst 3 7 och till dragningar endast afsättes den del af annuiteten som öfverstiger 3 24. Vidare har förslag framkommit om att begränsa den summa, som till premier får användas, till 1 4 af sjelfva kapitalet. Båda dessa utvägar förkastas emellertid af Chevalier; den senare på den grund att den föreslagna gränsen är alldeles arbiträrt vald. Sjelf föreslår han deremot att det belopp, som reserveras till premier vid ett statslån, alltid skall bestämmas till en viss procentsats af den till lånets förräntning afsedda summan, så att premierna aldrig kunna bli stora utan för så vidt räntefoten äfven är hög. Man torde ej kunna bestrida att om den ofvannämnda af Chevalier föreslagna bestämmelsen iakttoges vid upptagandet af premielån dessa icke allenast ej komme att hindra kapitalbildningen, utan till och med att i viss mån befordra densamma. Och det vore kanske icke nödvändigt att för sådant ändamål den ytterligare inskränkning iakttages, som at Chevalier föreslås, att nemligen obligationerna till dylika lån icke finge lyda på mindre än 450 fr. — ett belopp, hvilket äfven för franska förhållauden måste anses väl högt tilltaget. Bättre än en bestämmelse af sistnämnda slaget synes det vara om lagstiftningen med allvar vände sig emot de s. k. promesserna; ty handeln med dem utgör en utväxt på premielånen, hvilken i dessa alldeles icke eger någon naturlig rot. Vi minnas huruledes en stark ovilja uppstod i vår riksförsamling, när för ett decennium sedan ett af vårt lands statslån upptogs under ofvannämnda form. Det var mot sjelfva principen man opponerade sig, emedan man fann densamma vara förkastlig både ur moralisk och ekonomisk synpunkt. För de då strängt tadlade fullmäktige i Sveriges riksgäldskontor måtte det lända till någen hugnad att se den ene finansiella auktoriteten efter den andre uppträda att försvara denna form för statslån. hvilken verkligen synes vara lämpad etter tidens lynne. Cuevaliers tankar i ämnet ha vi ofvan framställt, och för någon tid sedan redogjorde vi för de heta strider Preussens skicklige finansminister, hr Camphausen, hade att bestå såväl i preussiska deputeraubekammaren som i nordtyska parlamentet mot de åsigter, hvilka der liksom i svenska rIksdagen sökte göra sig gällande till premielånens totala utdömande. Fondmarknaden har underaden förflutna veckan varit särdeles stilla. Tyska vapnens framgångar vid Toul och vid Strasbourg bidrogo visserligen till kursernas stigande, men etableraudet af en varaktig hausse förhindrades — utom at den ännu beintliga osäkerheten om och när fred kommer till stånd — at ryktet om Rysslands rustningar, och med spänd väntan emotsåg fondbörsen hvad detta nya moln på den politiska horizonten bar i sitt sköte. Ryktet har sedan, såsom man erinrar sig, blifvit ofticiost veder lagdt. Men i en så politiskt misstänksam tid som vår, faller en misstanke icke bort för första protesten, isynnerhet som det argument, hvarpå vederläggningen stödde sig, nemligen en hänvisning till att Ryssland alltid följt en lojal politik med freden till syftemal, icke var mycket egnad att hätva betintliga farhågor hos den, som om ryska politikens historia har någon aning. I London, som nu, sedan Paris blifvit äfven i kommersielt hänseende isoleradt, utgör fondernas största marknadsplats, synas ej heller de noteringar vilja komma till stand, hvilka penningställningen, om den vore mera understödd af politiska konjuukturer, skulle föreskritva. Penningställuingen och icke minst det institut som är den förras trognaste exponent, nemligen Englands bank, tortfara att konsolidera sig. Man trodde att den ofantliga importen af ädla metaller från fremmande verldsdelar numera skulle upphört, men detta har åtminstone ej ännu visat sig vara fallet. D.24 Sept. importerades med ett enda fartyg 563,000 Å och n 1 4. väntac GUUAU ÖU null anlända Anm