Göteborgsposten – 5 oktober 1870, sida 1

899 (111 PFULIDRAMUuUMmMLCNM. EE — Frän Utlandet. Någon förvirring råder i underrättelserna om striderna kring Paris. Det har under detta krig visat sig, att de franska underrättelserna såväl under kejsardömet som republiken utmärkt sig tör opålitlighet — ett tel, som den nuvarande chefen för regeringen i Paris synes vilja för framtiden atböja, i det han anbesallt de franska tidningarne och åfven echällit deras samtycke deriill, att de ej vidare skola meddela några detaljerade berättelser om striderna, hvilket vill säga detsamma som, att de skola inskränka sig till att meddela officiela berättelser. Vi kunna således vänta att hädanefter erhålla pålitliga meddelanden från fransk sida. Det har å andra sidan visat sig, att det preussiska högqvarteret med den yttersta sorgfållighet undvikit att meddela andra berättelser från kriget, än sådana som inneburit framgångar för de preussiska vapnen. i Nu framträder det förhållandet i afseende på tilldragelserna kring Paris, att man från I fransk sida berättar om framgångar, som vunsnits på olika håll — i norr vid Plerrefitte, i Söder vid Villejuif — d. 23 Sept., under det att man från preussisk sida icke haft ett ord satt derom förmäla. Alldenstund det ullochi med uppgitvits, att fransmännen ännu d. 25 I Sept. sorttarande innehade förskansningarne vid Vnlejuif och någon preussisk vederläggt ö I i i ning af denna seger för de franska vapnen ej varit synlig. så anse vi oss kunna på god tro antaga för sannt, att preussarne här drogo det kortaste strået, eller åtminstone att de preus: siska cerneringsarbetena i denna trakt förstörts. Denna vår uppfattning stärkes yttermera af den officiela franska uppgiften, från Trochu, j att en stark fransk rekognosceringsstyrka d. 30 Sept. framryckte till de söder om Villejuit ; belägna platserna Thiais och Choisy le Roi. i Fransmännen blefvo dock här slagna och mwmåste draga sig tillbaka. Någon uppgi:t om, att de måste lemna Villejulf töreligger icke. Deremot erkänner Trochu, att fransmännens förluster voro allvarsamma, under det han säger, att preussarnes äfven voro betydande. Denna uppgift torde vara riktigare, än den preussiska, som säger, att fransmännen förlorade 1200 man i döda och sårade, under det att preussarne endast förlorade 208 i döda och sårade — en proportion som naturligtvis icke gerna kan hålla streck. Det återstår således, som ett faktum, att preussarne, hvilka d. 19:de Sept. drefvo fransmännen ur Villejuif, blefvo af dem i sin oruning drisna derifrån d. 23, så att fransmännen d. 30 kunde företaga en större rörelse söder om Villejuif, hvarvid de dock måste draga sig tillbaka ärotullt. I afseende på striden d. 23 Sept. vid Pierrefitte (ett litet detacheradt verk norr om fästet St. Denis på Paris norra befästningsfront) iakttager man äfven från officiel preussisk sida en sällsam tystnad, under det fransmännen skildra den officielt såsom lycklig. Vi sakna officiela detaljerade uppgifter om denna strid, men finna i en tidning från det några få mil derifrän belägna Amiens, Journal SA miens, att tyskarne blefvo tillbakakastade af general Bellemarres trupper. Om än denna u, pgift ej får tagas alltför bokstafligt, bevisar den dock, att de tyska cerneringsarbetena äfven här för ögonblicket omintetgjorts, ehuru fransmännen ej kunde hålla sig i Pierrefitte. utan