Göteborgsposten – 4 oktober 1870, sida 2

Franska provinserna. Allt, hvad som erfares om stämningen i det sydliga och vestra Frankrike, icke blott efter franska underrättelser utan af korrespondenser till engelska och belgiska tidningar, antyder, att regeringens upprop till resning i massa i dessa trakter efterkommas med största beredvillighet. En korrespondent till ÅIndep. belge, som från Tours begifvit sig söderut, skrifver d. 27 Sept.: Savoyen är numera alldeles franskt. Den olycka, som träffat Frankrike, synes ha fastare tillknutit bandet som förenar dem. En f. d. medlem af deputeradekammaren i Turin yttrar sålunda: Om vi blott ville taga i betraktande våra fabriksoch handelsintressen, skulle vi uog önska att bli förenade med Schweiz; men vi tänka icke längre derpå, utan äro fast beslutna att förblifva hvad vi äro. Det bästa beviset på sc ningen häraf är, att ungdomen med den största i ver drager ut i ett krig, hvars faror icke längre kunna betviflas. En mängd frivilliga anmäla sig ätven. I Annecy ser man dagligen en bataljon af 2000 till 2500 man mobilgardister, alla unga och raska karlar, exercera utmärkt, oaktadt de helt nyligen blifvit inmönstrade. Två kompanier äro redan atsända till Nevers, hvarest upprättas ett starkt befastadt läger. lUn ännu större bataljon, bestående af mobilgardister från Chablis och Faucigny, är samlad i Thonon vid Geneversjön. Enligt utsago af trovärdiga män, som hafva rest i Frankrike under loppet af den sista månaden, finnes öfverallt mycket manskap, och det börjar nu anlända tillräckligt med gevär, till och med tör det s. k. sedentära nationalgardet. I Savoyen är man föröfrigt enig om, att endast republiken är istånd att bringa räddning för och drifva fienden ur Frankrike. Pissart, medlem af den föregående majoriteten i kammaren, gjorde, då republiken proklamerades i Paris, några törsök i arrondissementet S:t Julien att bevaka den lagstiftande församlingens rättigheter. Denna oför