Göteborgsposten – 4 oktober 1870, sida 1

göra tyskarnes belägringsarbeten på denna kant. I så fall skola de franska trupperna möta ett starkt motstånd, ty tyskarne samlas i ofantliga massor i Versailles, der de upprätta likasom ett befastadt läger. Med oro afvakta vi under dessa omständigheter de underrättelser, som kunna ingå, emot vår liftiga önskan befarande, att tyskarne kanske snart nog skola framtränga så långt, att en stormning mot Point-du Jour vid Auteuil och mot Javelle vid Grenelle kan företagas. Skulle de lyckas, så skall det återstå att se, hvad det tillämnade barrikadförsvaret under Rocheforis antörarskap skall duga till. Men tänker man verkligen att drifva saken till denna spets, då skall också det gräsliga menniskoslagtande, det ohyggliga blodbad börjas, som man förutspått. Då skola äfven betydande delar af Paris grusas och den herrliga staden skall vandaliskt sköflas. Huruvida den sedan någonsin mera skall åter höja sig till sin torna glans, är tvifvelaktigt; ty dertill fordras, att Frankrike skall ånyo komma i händerna på en oinskränkt herrskare, hvilket väl icke mera är sannolikt. Kanske skall Paris fall, om detta inträffar, bli af stora följder, om hvilkas vidd vi knappast tilltro oss att göra oss en föreställning; ty medan det skall endast långsamt kunna höja sig ur detta krigs törödelser, skall Berlin bli sätet för Tysklands kejsare och såsom medelpunkten för det mäktiga Tyskland möjligen äfven Europas metropol... Men huru länge? Svaret derpå skall bero af elasticiteten i den franska nationalkarakteren. Det kan bli ett oerhördt drygt ansvar, som skall drabba de makter, hvilka kallt åsett Frankrikes olyckor och dermed befrämjat de oerhörda förändringar, som möjligen skoia inträffa och komma att så betydligt omhvälfva saker och ting. Det onda samvetets röst börjar också göra sig gällande i England. Flera al dess tidningar, som se med oro bort till Orienten, säga rent ut, att om Ryssland vill angripa Turkiet, kan England numera ej förhindra det, sedan det står ensamt, och Morning Standard förklarar, att Euglands hållniog skall förspilla alla de genom Krimkriget så dyrt köpta resultaterna. Vi ha förut nämnt, huru en stark rörelse yppar sig inom Englands arbetsklass för Englands uppträdande till Frankrikes förmån, och vi ha äfven i hast omnämnt, att den bekante fordne diplomaten och underhusledamoten Henry Lytton Bulwer uttalat varningens ord till sina landsmän i ett bref till ÅTimes. Han tadlar deri starkt, att en klok, men cynisk minister (Lowe) dansar genom Sketland och lyckönskar landet till, att det ej har något annat att göra, än att dansa, nu då kejsardömet sallit?. Bulver förklarar, att han hyser det största förtroende till Gladstone och Granville, men framför allt lägger vigt uppå, att parlamentet sammanträder och uttalar sina åsigter. England är skyldigt sin egen ställning i Europa, att icke vara likgiltigt för, hvad som sker på fastlandet. Om Preussen förklarar sig endast vilja fästa afseende vid sina segrar och sina vapene styrka, då utmanar det Europa, och Europa måste då antingen enas, för att låta det veta, att det häri misstager sig, eller ock förklara sig för konung Wilhelms vasall. England bör framsör hvarje annan makt intervenera; dess folk måste vakna upp ur sin slöhet och åter kalla ull lif den anda, som nu tycks ha försvunnit. D. 24 Sept. offentliggjordes i Tours följande från Paris: De lyckliga traffningarne med fienden i går vid Villejuif och Pierriflte samt amiral Saissets glänsande rekognoscering (mot le Bourget) ha ingifvit. försvararne af Paris nytt lif och mod. Det franska artilleriet säges ha varit mycket väl serveradt. General Mauduys division har ännu qvar förskansningen vid Villejuif. Preussarne uppföra belägsringsverk å Bagneux, gnära Brie-sur-Marne (öster om fästet Nogent), och äfven framför trästena Vanves och Issy på Meudon platån. — En ofantlig jernreservoir har uppstälts framför Apollogalleriet i Louvren och skall bållas fyld med vatten från Seinen medelst tvenne ängpumpar, eåsom försigtighetsmått för den händelse att Lourron eiler Tuilerierna skulle fatta eld. — Regeringen har satt sig i besittning af alla Nordbanans vagnar, för särskild ambulanstjenst vid vallarne. — Louis Blanc skall afresa till England, för at upplysa den allmänna meningen derstädes om den anda, som verkligen råder inom franska republiken, och viuna den engelska befolkningens sympatier. Om Strasbourgs fall meddalas i ett telegram till Times af d. 28:de Sept.: Kl. 8 i dag morse satte tyskarne sig i besittning af stadens portar och citadellet, OCh