Göteborgsposten – 24 september 1870, sida 1

Det var ändå synd om honom. Han föddes i Vestindien i ett korallslott, vid hafsstranden och mådde som en prins ifrån det ögonblick, han slog upp sitt öga mot ljuset. Under palmer och lianer hvilade han ut efter de bad, som han hvarje dag tog sig under sin ömma moders uppsigt. Kaffe, cacao, socker och rom fanns i öfverflöd rundtomkring, han föraktade det, hans håg stod till någonting helt annat. Han hade en sällsam passion, han ville äta upp någon, och denna någon var helt enkelt en menniska, icke figurligt, ty det är icke så särdeles ovanligt, han