Göteborgsposten – 23 september 1870, sida 2

Belägringen af Phalebourg. (Efter Neue Zäricher Ztgs). D. 5 Sept. Sedan Jag första dagen medföljt en utskrifningskår, uppväcktes jag följande morgon af revelien. Fästningens besättning hade kl. 36 eller något tidigare sökt att göra ett utfall, men då den fann våra faltvakter och förposter vara påksin vakt, drog den sig straxt tillbaka. Följande morgnar fortsattes på samma sätt. D. 24 Aug. kom det till en strid, hvilken dock aflöpte utan förlust vid min bataljon. D. 26 s. m. afskickades åter en parlamentar att erbjuda kapitulatiom. Då han lemnat fästningen, lät kommendanten afskjuta granater åt alla håll till tecken af, huru han besvarade anbudet. Denna dag blefvo två soldater af tredje kompaniet, som hade fältvakt i stenbrotten, hvilka i förbigående sagt förse hela verlden med slipstenar, sårade af uppkastade stenar. På vägen till dem, hvilken blott på ett litet ställe var obetäckt, sköt man på mig med groft artilleri, dock utan att träffa. Följande eftermiddag d. 27:de, gjordes ett större utfall med 1200 till 1500 man, hvilket kostade många sårade och gaf mig tillfälle att höra kulorna hvina. Bland de sårade befinna sig 2 officerare. Efter denna dag följde intet vidare utfall, isynnerhet på grund af det från Strasbourg anlända fältartilleriet, som Onsdagsafton kl. 9 öppnade en kanonad mot staden. Hade icke natten bredt sin slöja öfver preussarnes kanoner, skulle en ännu häftigare brand lagt en del af staden i aska. Då kommendanten sedermera oficielt underrättades om händelsen d. 2 Sept., Napoleons fångenskap och 80,000 man kapitulation svarade han: Åå4 bas Napoleon! cest pour la France que nous combattons. Dock inskränker ban sig numera endast till försvar, och sedan kanonaden å vår sida upphört, har en vapenhvila inträdt kring Phalsbourg, så att man nu åter kan hängifva sig åt sitt lugn.