Göteborgsposten – 23 september 1870, sida 2

General Vinoys reträtt från Sedan. (Efter Soir.) Efter den bedröfliga 1 Sept. blef Vinoy oroad af 80,000 preussare, som skyndade att förfölja honom. Under vägen samlade sig qvarlefvorna af Mac Mahons armå omkring honom och han marscherade tvonne dygn, utan att hans trupper kunde njuta minsta föda. Det fattades icke lifsmedel, men man vågade icke att rasta ett enda ögonblick. Vinoy såg sig snart i spetsen för en styrka af 60,000 man af alla vapen. Deribland fanns mycket artilleri. Han hade 48 kanoner och 10 mitrailleuser. Hans kavalleri var obetydligt, bestående blott af 600 husarer, hvilka voro till ringa nytta, emedan kavalleriet icke lätt kunde gripa in vid reträttfäktningen. När beslut var fattadt att marschera mot Låon, försiggick marschen oafbrutet, under det att fienden förföljde och oupphörligt ansträngde sig att afskära reträtten eller åtminstone taga kolonner, som hastigt men i zod ordning drog sig tillbaka i flanken. Betäckt af de i trakten talrika skogsmarkerna smög fienden sig ibland mot vär flank utan att blifva bemärkt, och visade sig plötsligt än till höger än till venster. Man nödgades förekomma hans afsigter och nedskjuta så mänga som möjligt med en kraftig gevärseld utan att afbryta marschen, och utan att vanta, tills fienden ordnat sig i skogsbrynet. Det som gjorde fienden den största förlusten var de 10 mitrailleuser, som voro placerade i slutet af kolonnen och hvilka städse voro redo att helsa fienden, så snart den närmade sig arricregardet. Mitrailleuserna, ar hvilka hvardera serverades af 25 man, sköto först när preussarne samlat sig i täta massor på ett afstand at Soo till 1000 meter. Servisen gömde dem mellan sina led, tills det rätta ögonblicket var kommet; då ljöd en trumpetsignal, lederna öppnade sig, en artillerist behöfde endast vrida om mekanismen, ett ljud liknande en plutoneld lät höra sig, och hela bataljoner preussare sprängdes ifrån hvarandra. När en sådan salva blifvit serverad, förenade batteriet sig med kolonnen, mitrailleuserna laddades på nytt, och man var åter färdig att emottaga fienden. Ingen hvila, ingen rast — man måste marschera om natten, marschera och slåss om dagen. Då man närmade sig Låon, såg man tydligt, att fiendens artilleri fått försprång och att 40 kanoner, uppställda