Göteborgsposten – 21 september 1870, sida 2

hospital, och mellan denna stad och Bouillon, ett afstånd af omkring tio eng. mil, finnes knappt en kyrka eller ett hus, från hvilket ej den hvita flaggan med det röda korset nu svajar för att gifva tillkänna att sårade finnas derinom. Belgiska gränsen ligger omkring tre eng. mil från Sedan, och redan vid sjelfva gränsen börja spåren till kriget att genast falla i ögonen. Familjer, som flyktade från de franska byarne vid de fiendtliga arm6ernas annalkande och hvilkas små hem sedan blifvit jemnade med marken, bo nu på öppna fältet utan ens ett tältdukstak öfver hutvudet. Här och der ha de uppställt ett slags skydd af hopflätade grenar, tre eller fyra fot högt och lika många fot på bredden, för att hindra vinden från att blåsa ut de eldar, genom hvilka de försöka hålla sig varma. Hästar, som tillhört de under striden stupade, springa omkring i vildt tillstånd. Jag såg hundradetals sådana. Mänga ha tagit sin tillflykt till Bouillon och oupphörligt fångas hästar af bönderna. Då jag uppnått La Chapelle fann jag ännu tydligare spår at den förfärliga strid som rasat. I kyrkotornet sitter en stor kanonkula. En annan har gjort ett hål i taket, hvarigenom hon föll ner i kyrkans skepp. I husen synas märken efter refflade kulor och delar af soldatmunderingar äro kringspridda öfverallt. I nästan hvarje boning ligga sårade. Döda hästar, uppsvällda till en förvånande grad, ligga på fältet. Tunna jordlager betäcka dödade män, som blifvit begrafna på samma plats der de stupat. På båda sidor om vägen kan man upptäcka rockskört, delar af byxor, tschakåer, ammunitionsdosor och fältflaskor i oräkneligt antal. Häckar ligga nerbrutna, träd i trädgårdarne tällda till jorden, och här och der äro stora öppningar i skogarne der trupperna röjt plats för sitt genomtåg. Men det var i Bazeilles som den största ödeläggelsen utmärkte slutstriden mellan preussarne och Mac Mahons arme. Preussarne satte eld på denna plats. En vackrare och lyckligare by fauns cj i nordöstra Frankrike. Den var liten, men den hade en idog befolkning. Bland byggnaderna fanns en ståtlig kyrka och från 20 till 30 hus af ansenliga dimensioner för att vara i en by — hus af Caensten och med vackert utarbetade bronsportar. Bazeilles är nu en lika fullständig ruin som Pompeji. Det finnes verkligen hus i Pompeji som äro i bättre skick än något i Bazeilles. Ej ett tak eller golf finnes qvar i något af dem. De preussiska bomberna gjorde sitt verk alltför väl Ej en mensklig varelse skulle nu kunna finna skydd i Bazeilles. Då en trupp preussiska lancierer i går red derigenom, hördes ej ett ljud utom trampandet af deras egna hästar, och det tanns ej en letvande varelse, man, qvinna eller barn af den lyckliga befolkning som dvaldes der för föga mer än en vecka sedan. Preussarne säga att de förstörde Bazeilles, emedan innevånarne skjutit på dem från husen. Detta förnekas af fransmännen, som säga att de skott som kommo från husen afskjötos af reguliera soldater eller mobilgardister. Vare dermed huru som helst, så har aldrig en ödeläggelse varit fullständigare än den i Bazeilles. Derifrån till Balan, och afen från La Chapelle till Balan är landet en fullkomlig öken. Skördar och trädgårdsprodukter ha försvunnit och landthusen äro genomsållade af kulor. Reffelgeväret och kanonen spela båda sin roll i Balan och derifrån till Sedan, ett afstånd af omkr. en eng. mil. Döda hästar ligga der utefter hela vägen, chassepotgevär ligga der i hundradetal, tschakåer och kaskar i stora högar och tornistrar samt ammunitionsdosor i tillräcklig mängd för ett helt regemente. I graunskapet af denna ödeläggelse såg jag skaror af män, som buro det hvita tecknet och korset, hvilkas verksamhet ej var att vårda de sjuka ech sårade, utar som sökte efter föremål som voro värda att hitta. Några af dem buro soldatrenslar. Ett antal af dessa män och af andra bärande det hvita tecknet, hvilka jag träffat i grannskapet af slagfältet, utgöres synbarligen blott at turister, och ej så få af dem äro rätt och slätt skurkar. Jag har hört sägas att de plundrat de döde. Några at dem se ut som om de kunde begå hvad som helst. Vissa af de sällskaper som arbeta i barmhertighetens tjenst tilllåta ej någon att tjenstgöra hos dem, som ej visar ett särskildt tjenstetecken lika väl som det röda korset. Om några at dem ej antagit detta försigtighetsmått, eller något annat liknande, böra de antaga det ju förr desto hellre. Ehuru hvarje sårad man, som kan bli aflagsnad från Sedan utan positiv fara, blir bortförd så hastigt som möjligt, munos ännu omkring 2000 sådana qvarliggande i denna stad. Goltvet i den stora kyrka som står midtpå Place dWArmes är öfverhopadt af sårade. Damer passa der upp dem med hv..d de behöfva. Samma förhållande är i de flesta kasernerna. Hvarje dag under de sista åtta dagarne ha hundratals sårade blitvit afsända; men det finnes sådana hvilka äro för illa sårade för att kunna flyttas, och det är fara värut att någon ryslig epidemi utbryter i Sådan. Lukten är ötver hela staden ryslig. På gatorna möter man ofta dussintals bärar i procession, på hvardera af hvilka en sårad man ligger utsträckt. Atven denna rörelse tyckes förorsaka några af patienterna mycket lidande, men hvad är det emot den skakning de måste uthärda, under det de i åkdon utan fjedrar transporteras öfver den ojemna stenläggningen i Bouillon? Lyckligtvis äro vägarne mellan Sedan och Libramont, utom just på detta ställe, så goda som någonsin kunna finnas. Nagra dussin af ambulanskärrorna sättas i rörelse på en gång. De äro mestadels mycket långa och hvarochen at dem drages at fyra hästar, under det preussare rida bredvid som postiljoner En eller två preussiska läkare och åtskilliga personer bärande de röda korsen åtfölja den sorgliga cortegen. Barmhertighetssystrar sitta i vagnarne bredvid de som äre svårast sårade. 712. J. , A at Jnr,?;