Göteborgsposten – 16 september 1870, sida 1

101L IOHU. D. F. BPUNNIEEO BORNLKITCKERI, 184 landets verkliga mynt och således ensamme vara lagligt betalningsmedel, erhålla siltvermyuten egenskapen at ekiljemynt och man benofver vid hqvider endast mottaga dem till ett visst belopp. Men emedan guldvaluta icke i tillräeklig mängd finnes i landet för att ett på dylik myntfot grundadt system omedelbart skulle kunna genomföras, måste under någon tid en dubbel standard törefinnas. Och enär bestämmelsen om att silfret skall utgöra rikets myntfot är stadgadt i vår grundlag och således endast kan upphäfvas på det långsamma sätt, som för dylika stadganden är töreskrifvet, så följer häraf att guldfoten i allt fal: icke förr än år 1873 kan införas. I koppar kommer vidare att präglas skiljemynt på en, tre, fem och tio cent. — Redogörelsen för den konventeringskurs, som under öfvergångstiden skall fastställas, liksom för den nya anordning af vår banklagstiftning, hvilken komitön anser utgöra ett oundgängligt vilkor för reformen i vårt myntväsende, torde böra uppskjutas till dess betänkandet i sin helhet föreligger. Telegramvexlingen med Kyrkostaten har tills vidare blitvit inställd. Afbrottet a den svensk-preussiska kabeln. Enligt hvad te egratstyrelsen genom allmän kungörelse meddelat uppstod den 24 sistlAugusu albrot a den svensk-preussiska telegratkabeln och antogs då skadan vara örorsakad genom ankaren tillhöriga de frauska orlogstartyg, som fera dagar legat utanfor Trelleborg. På uppdrag at chefen för telegrafverket atreste genast telegrafintendeuten Akrell till Skåne tör att vid aga årgarder tll kabelns fösattande i brukbart skick, och kort elter sin ankomst dit anmalde han hos telegratstyrelsen, hurusom det nästan kunde som säkert antagas, alt fransmännen med alsigt afnuggit kabeln, eller skadat ledningen, enär man från land observerat ett at krigsfartygen, som hade kabeln länge upplyftad otvan vattenytan. Ut ett sena e bret till styrelsen: omtalar iatendenten, sedan han omnamut hurusom arbetet med kabelus återställande ståndigt blifvit hindradt genom ihållande blåsväder, att han lyckats upptäcka afbrottsstället. Kabeländan mot Sverige, som han hade baft uppe, hade visat tydliga spår af transmännens tilltag; jernträdarne voro med mejsel athugg na och guttaperchatrådarne afskurna med knit eller annat instrument. Oaktadt intendenten icke förbiser svårigheten att få reda på den tyska kabeländan, som han förmodar vara bortsläpad kortare eller längre stycke, tilltror han sig snart kunna fiska upp den och återställa förbindelsen endast några dagars lugn väderlek inträffar. Vidare omnämnes att chefen för danska telegrafverket omtalat, att en fransman kommit upp till honom och berättat, att det högsta befälet å franska flottan skulle vara ledset och bekymradt ötver sitt tilltag med vår kabel och sagt sig först efter dess athuggning hafva fått upplysning om att den var svensk egendom, samt att de hade trott:. att densamma egdes uteslutande at tyskarna Upsala universitet. Kanslern har till docent i statskunskap förordnat fil. d.r K. M. Thord6en samt beviljat prof. W. Liljeborg tjenstledighet under ingångna termin. Staden Stettins fordringsanspråk hos svenska kronan kommer nu att pröfvas af svensk domstol. Vi ha förut omnämnt, att v. häradshöfd. O. A. Beckman fått i uppdrag att söka utbekomma den fordran, som staden Stettin förmenar sig hafva hos svenska staten för lemnade lån för omkr. 200 år sedan. Hr B bar nu instämt K. M:t och kronan till Stockholms vällofliga rådhusrätt. Ombord på Captain, det engelska tornfartyget, som nyligen förolyckats vid Cap Finisterre, lärer alven befunnit sig en ung sveusk sj öofficer, sekundlöjtnanten Olof Elias Nordenfelt, som med kungl. permission hade anställning han blifv några und i engelska marinen, Huruvida i räddad vid skeppsbrottet eller om sluppit aen a ohyggliga katastrot med lifvet, derom saknas ännu kännedom. Tvist om kyrkohemman. I N. Hall. Tidn. omformåles förjande i sitt slag intressanta tvistefråga: I konung Carl XI:s tid fanns i Wessige en pastor vid namn Martin Nikolai Kjerrulf, som under krigsoroligheterna visade en utmärkt trohet emot kung och land, ja, ända derhän, att han, den 70