Göteborgsposten – 7 september 1870, sida 2

Bref från Paris. (Korresp till Fedrelandet.) d. 30 Aug. Såsom ett exempel från de sista dagarne vill jag anföra, att alla tyskar på grund af ett dekret af d. 28 Aug. utvisats från Paris. De hade den egendomliga föreställningen, att de egde tillstånd att högt och tydligt uttala sina förhoppningar om att inom få dagar se sina bröder inom Paris murar; men de stannade icke dervid. Det har kommit fakta i dagen, hvilka göra troligt, att en samverkan mellan tyskarne inom och utom Paris skulle ega rum vid skansen Pantin, när tiden var inne. Under sädana omständigheter blifva tyskarne mer än obehagliga gäster. På samma gång utvisas alla, som sakna medel till existens, och alla som icke äro i stånd att bidraga till stadens försvar äro anbefallda att aflagsna sig. Tyda dylika förordningar om råhet eller oreda? Dessa tillkännagifvanden, som anbetalla 100,000 tyskar, fattiga, barn och sjuka, att inom 3 dagar lemna staden, göra för ötrigt afresan så svår som mojligt är. Ty passvisiteringen är under denna tid ett oerhördt arbete. Tusentals menniskor stå timtals i långa rader väntande på att komma inom prefekturens trånga port, hvilket likväl icke hindrar att man emot en gratifikation af 5 francs kän i hast få sitt pass viseradt af några vaktmästare, som genom en bakport äro i förbindelse med embetsmännen; detta är ett nytt slags födkrok, hvarpå man gör sig stora sportler tills det blir uppdagadt, men som föröfrigt eftersom det är baseradt på ett så ovanligt förhållande, ej har någon framtid för sig, äfven om det går för sig under dessa kritiska dagar. Jernvägsstationerna bestormas af alla dessa men