Göteborgsposten – 7 september 1870, sida 1

okändt djup i den sociala oceanen men, i samma ögonblick hans bekanta lyckönskade sig öfver att ha blifvit af med honom för alltid, plötsligt dyka upp på något oväntadt ställe, försedd med alla det civiliserade lifvets förnödenheter och lyxartiklar, från garderob enligt nyaste modet till en sådan fashionabel småsak som ett cigarrfodral. Aldrig hade Valentine Hawkehurst funnit sin gynnare vid ett angenämare lynne än han tycktes vara denna afton och aldrig hade han kännt sig mera böjd att misstänka honom. — Nå hvad har ni gjort medan jag varit borta? frågade den unge mannen hastigt. — Jag har sökt bilda ett lifförsäkringsbolag efter en ny princip; en mycket god affär om vi endast kunna finna personer med tillräckligt skarpsinne för att fatta dess förtjenster och tillräcklig spekulationslust för att våga sina kapitaler. Men det är mycket svårt att få sådanader affärer i gång i landsorten. Jag har varit i några städer i de mellersta distrikterna — Beauport, Mudborough och Ullerton — och har funnit samma stagnation öfverallt. Kaptenen såg ut som sjelfva uppriktigheten då han afgaf denna redogöre!se. Huruvida han spelide en roll eller verkligen talade sanning, var en fråga som tillochmed en skarpsinnigare man än Valentine Hawkehurst skulle ha varit ur stånd att besvara. De båda männen suto till sent på aftonen, samtalande och rökande; men Valentine fann denna afton för första gången afsmak för sin ledares och väns tal. Det cyniska åskådningssätt af lifvet, som för ej längesedan synts honom