Göteborgsposten – 5 september 1870, sida 2

nom orleanisterna betrygga ordningens vidmakthållande i Paris, är också antagligt. Men det finnes många af kejsardömets anhängare, som heldre skola kasta sig i den republikanska rörelsens armar, än de skola vilja antaga ett orlanistiskt konungadöme. Och hvem kan beräkna, hvad verkan ett kraftigt dånande vive la räpubligues! skall komma att utöfva i Paris? Seende sig bedraget, likasom Napoleon af byråkratiens hydra, skälfvande af harm öfver att se sina medvetna öfverlägsna krafter öfverväldigas af en djerf, obarmhertig fiende, skall folket kanske kasta bort alla dessa kring maktens åtel svärmande och sjelft taga ein sak om hand, sjelft göra upp med fienden. Det är alldeles icke omöjligt, att bonapartisterna skola, för att bekämpa den farligare orlanismen, göra gemensam sak med republikanerna, i folkets händer nedlägga kejsardömets makt och imperialismens attributer. I detta fall skall äfven landtbefolkningen tillsvidare träda på republikanernas sida. Huru som helst, torde det bli nödvändigt, att de, som komma att makten innena i Paris, söka att bringa fred till stånd. Och det blir. bär de öfriga makternas åliggande att utöfva en sådan påtryckning på Preussen, att det icke genom omåttliga anspråk bringar franska folket till ett raseri, till en ytterlig kamp på lit och död, hvilken skall förlänga det blodiga skådespelets fasor och föranleda till scener at den mest himmelskriande art, för att ändock till sist sluta med de preussiska armernas aftåg; ty ett sådant land som Frankrike kan likväl icke i längden betvingas. preussisk sida ha fordringarne växt i en alldeles otrolig grad. Rordd. allg. Zeit. — Bismarcks erkända språkrör — säger sig hafva inhemtat, att allmänna opinionen i England börjar mer och mer förklara sig för, att Tyskland åtminstone kan göra anspråk på Vogesergränsen och en milliard i krigsomkostnader; men, tillägger tidningen, vi tro, att vi äfven kunna hafva och med Guds hjelp äfven skola få Mosellinien med Metz. Dylika anspråk, om den preussiska regeringen verkligen hyser dem, skola drifva franska nationen till ytterligheter, hvilka de segrande preussiska armerna väl skola kunna till en tid hålla nere; men likväl måste till sist vika för. Det skall emellertid bli af intresse att se, buru Preussen kommer att i detta fall skicka sig. Enligt Staatsanzeiger, Preussens officiela tidning, har kronprinsen af Preussen i en ny proklamation upprepat sin fars förut afgitna förklaring: Tyskland för krig mot fransmännens kejsare, icke mot fransmännen. Befolkningen har inga fientliga åtgärder att frukta. Sedan fransmännens kejsare numera ej finnes, återstår det att se, om den nuvarande och den blifvande konungens ord skola visa sig vara annat än tomma fraser, ifall franska nationen skaffar sig en ny regering, som vill göra fred. En artikel ur ett senare n:o af samma -Staatsanzeiger, hvilken art. vi här nedan återgifva, bådar i detta afseende ej godt. I ett bref, som finnes infördt i ÅPester Lloyd, yttrar den bekante ungerske generalen Klapka: Europas gamla bygnad störtar samman; hvad som skall uppstå,ur ruinerna, det beror af Gud, folkens beslut och klokheten hos de katastrofen öfverlefvande regeringarne. Frankrikes försvar är endast möjligt, om man helt och hållet abstraherar från de dynastiska intressena och ej mera anser dessa för bestående. Ett blodigt. långvarigt försvar — om Bazaine räddar sig ur Metz; samma försvar, om han är i stånd att hålla sig derstädes sex till åtta veckor; en snabb fred. om han tvingas att — uthungrad sträcka vapen; och i alla händelser slut på dynastien Bonaparte, republiken — och — om Preussen förblir den segrande — den rysk-franska alliansen. Ryssland, det namnet ljuder nu åter, och det skall måhända företrädesvis bli denna makt, som skall kunna tvinga Preussen att moderera sina anspråk, i hvilken påtryckning naturligtvis äfven Österrike, Italien, England och öfriga europeiska makter skola deltaga, ty Frankrike får icke styckas emot folkets vilja — det skulle vara en kränkning at fol kens sjelfbestämningsrätt som de med all sin blaserade köld väl ändock icke skola tillstädja, emedan detta skulle vara förlusten af en dyrt köpt politisk vinst, hvilken just den nu fallne Napoleon sökt att med sin politik genomföra. Hvad vi nu närmast ha att vänta, är underrättelsen om de andra makternas uppträdande för freds åstadkommande. Men med mest spänning afvakta vi dock de underrättelser, som kunna väntas från Paris, likasom vi nyfiket se hän mot Italien, der påfvekonungens all nu är så afgjordt, att vi i hvarje ögonblick kunna vänta telegram om den italienska armeens inryckande i Rom, för att skydda befolkningen mot prestväldets ohyggliga förtryck. Paris skall vara rikligt provianteradt. Inom fästningsverken och särskilt i Boulognerskogen lära 30,000 oxar och 100,000 får finnas. Handelsministern Duvernois uppgifver, att Paris är försedt med färskt kött for minst två mårader Polska emigrationen i Frankrike, Schweiz och Turkiet skalt hafva ställt alla sina vapen 4O .AA 2