Göteborgsposten – 2 september 1870, sida 2

De senare brefven andas djup sorgbundenhet. Den lille M. är död. Fadern uttalar sin smärta i enkla ord. Nov. 1751. Jag tackar dig, min dyra syster, hjertligt för ditt deltagande; men ack! han är borta och jag tycker att verlden ej har något behag utan honom! M, tynar af med hvarje dag. I sanning, min goda Ruth, jag ser endast sorg framför mig, och jag skulle vara rätt glad att ligga i frid i min lille M:s graf. Efter detta bref är det en lucka i korrespondensen på åtta år. Derefter följer ett bref med Londons poststämpel, hvaraf jag meddelar ett utdrag. Okt. 4 1759 Jag gick för att betrakta det gamla huset vid J. St. men jag ville ej gå in och se mr F. eller de gamla rummen. C. trifves vid Hig:te, hvarest luften är frisk och ren. Jag gar ofta och besöker henne. Hon är hä,tan så lång som du. Framför min helsning till miss Rebecca, eftersom du påstår att det skall glädja min far om jag helsur henne. Men om han tror att jag någonsin skall begära hennes hand, misstar han sig. Du vet hvar mitt hjerta ligger — i dender grafven på 8. Tacka min far för anvisningen och säg att jag lefver i godt sällskap och hvarken dricker eller spelar. När han vill skall jag komma till Ullerton och visa honom min vördnad. Men jag hyser ingen önskan att lemna London och är glad att vara nära OC. Hvem var C, som Matthew besökte vid Highgate och som var nästan lika lång som Ruth Judson? Var det ej sannolikt att hon var samma C. som i de tidigare brefven