Göteborgsposten – 1 september 1870, sida 2

Article Image
några nummer af Courrier des Posges, men de göra fula grimacer då de läsa de enskildtheter detta blad meddelat angående striden den 16:de. I foljd af ett bref frän Mirecourt kom en preussisk officer den 18:de ledsagad af 8 kavallerister till mairiet i Mirecourt begärande tidningar och depescher. Mairen förklarade, att han icke mottagit nägra, hvarefter officeren vända sig till en man, som han trodde körde posten, med samma fråga. Då han icke heller här fann hvad han sökte, red han med kavalleristerna ut på de till staden tillstötande vägarne; de undersökte alla vagnar och resande i det hopp att uppsnappa posten, som likväl allredan var kommen i säkerhet. Sedermera inträffade ännu flera patruller i Mirecourt. Under deras uppehåll såväl i staden som på vägarne omkring, höllo officerare och manskap beständigt pistolen i händerna. Från Vincey nämnes att mairen blifvit misshandlad af en furir och att man företagit en sträng undersökning i stadens arkiv, hvarest man sökt ett vigtigt aktstycke, som man förmodade finnas der. Från Paris. D. 23 Aug. Alla civila lasaretter skola göras till militärsjukhus. 550 sängar äro af lasarettsstyrelsen ställda till de militära myndigheternas förfogande tillsammans med några hundra nyupprättade sängar. Sällskapet för de sårades understöd utrustar ständigt ambulanser; i dag afgår den sjette till Chålons. Personalen består af 4 öfverläkare, 8 underläkare, sju läkareassistenter, en katolsk och en protestantisk prest, ett par räkenskapsförare och 70 sjukvaktare. Det är fråga om, att för en del af de medel som influtit genom pressens subskription upprätta en ambulans här på platsen. 50 läkare hafva redan anmält sig till tjenstgöring. I spetsen för detta företag står Monseigneur Bauer, kejsarinnans hofpredikant, och den bekante doktor Ricord. Utom denna ambulans skall man tillika i hvarje qvarter organisera läkarekompanier, som skola visitera de i privathusen upprättade sjukhusen och som i händelse Paris belägras, skulle göra ambulansen tjenster. Det kan icke nekas till att orleanisterna under nuvarande förhållanden fiska i grumligt vatten. Det är icke nog, att deras ringa parti i kammaren framhåller, såsom det skedde vid skärskådandet af deras petition för några månader sedan, att i den familjen: les hommes sont braves, les femmes sont chastes-.P Den allmänna opinionen har på det hela taget i nuvarande stund sysselsatt sig mycket med dem och det på ett för dem gynnsamt sätt. Prinsarnes ansökningar och bref om att få träda i fransk tjenst har gjort ett fördelaktigt intryck, äfvenså deras stora bidrag till nationalinsamlingen. Allt som berörer dem väcker uppmärksamhet och i följd deraf ängslan hos kejsarens anhängare. Man liknar redan general Trochu med general Monk(7). De åsidosätta föröfrigt intet tillfälle att göra sig påminte Figaro för i dag innehåller fragmenter ur ett bref från grefven af Paris, hvari han bittert beklagar sig öfver, att hans farbröders och broders tillbud att offra sitt blod för Frankrike icke är emottaget, och uttrycker sin harm vid den tanken, att på de fästningsverk, som för tretio år sedan upprättades af Ludvig Filip och hertigen af Orlöans, nu ingen Orlans finnes till fosterlandets försvar. Lånet tillfredsställer de mest lysande förhoppningar. Man stod i queue utanför ministeriet från kl. 1 om natten, för att få teckna sig den första dagen, emedan det var tillkännagifvet, att de, som denna dag tecknat sig, skulle så vidt möjligt var få hela det subskriberade beloppet utan afkortning. Redan i går var premie på lånet, och man påstår i dag, att redan på morgonen dubbla summan var tecknad.

1 september 1870, sida 2

Thumbnail