Göteborgsposten – 1 september 1870, sida 2

om det förflutna så är det hon. Hon är två år yngre än jag, men rörlig och liflig som en ung flicka. Hon har bott hela sitt lif i Ullerton, och är en qvinna som förvarar hvarenda bit papper hon träffar på. Om gamla bref eller gamla tidningar kunna hjelpa er, så kan hon visa er stora högar deraf. Derefter skref den gamle mannen ett bref som han förseglade och räckte mig. Försedd härmed aflägsnade jag mig för att uppsöka miss Hezekiah Judson, Lochiel Villa, Lancaster-road. Jag hade ej svårt att finna stället der hon bodde. Sedan jag blifvit införd i salongen, infann miss Judson sig genast, åtföljd af en tjenarinna som bar vin och kaka. Det var första gången jag blifvit bjuden på någon förfriskning af någon som jag infann mig hos. Jag ansåg mig hos denna dame böra antaga ett visst sken af uppriktighet. Jag dolde derföre ej för henne det faktum, att mitt ärende hade något att göra med arfanspråken på den Haygarthska förmögenheten. — Den person ni intresserar er för är väl ej mr Theodore Judson? frågade hon med en viss skärpa. Jag försäkrade henne att jag aldrig sett Theodore Judson, och att jag i intet afseende var intresserad af hans framgång.