Göteborgsposten – 31 augusti 1870, sida 1

för man allmänt gjorde den slutsatsen, att den franske marskalken hade för afsigt att draga sig tillbaka mot Paris, och då han ifven lemnade Rheims, var man alldeles säker på siu sak. Dessa beräkningar ha ej slagit alldeles in, och det visar sig nu för första gången i detta krig, att preussarne ej mera äro så väl underrättade som förut om. sin fiendes alla planer, rörande hvilka äfven numera stor hemlighetsfullhet iakttages. Bazaine har med en del af sin arm kommit undan ifrån Metz — huru stor denna del är, det känner man icke, En korresp. till Koln. Zeit. säger den tillochmed utgöras af ett par kårer. Huruvida den endast utgöres af sådana trupper, som blefvo bortträngda mot Bricy d. 18:de, eller om äfven senare trupper kunnat undkomma från Metz, känner man icke. Metz befästningar äro mycket vidsträckta, så att dess cernering är ytterst svår, och vi finna i en tysk korrespondens derifrån, att verkligen en väg från Metz var öppen. Öfvor Bazaine och hans arme hvilar emellertid ett dankel, som, i förening med den franska pressens bestämda uttalanden om honom och krigsministern Palikaos förtröstansfulla hållning, onekligen väckt betänkligheter hos preussarne. Palikao har tillochmed yttrat: Om jag ville säga allt, hvad jag vet, så skulle hela Paris illuminera. Dessa preussarnes betänkligheter ha yttermera ökats af den rörelse Mac Mahon helt visst emot deras beräkning gjort, då han från Rheims begifvit sig åt nordost, i stället för till Paris. Genom denna rörelse kunde han hota preussarnes flank, och han skulle bli dubbelt farlig, om han lyckades förena sig med Bazaine och denne hade någon mera betydande styrka under sig. Häraf förklaras de rörelser, som preussiska trupperna på senare veckan utfört, och deras nu omisskänneliga halt i framryckandet mot den franska hufvudstaden. Först afsändes en kavalleristyrka, som framryckt mot Verdun, i nordvestlig riktning derifrån, för att undersöka, huruvida några franska trupprörelser pågingo i Ardennerna. Denna kavalleristyrka påträffade mycket riktigt i Söndags vid Busaney beridna franska jägare. Den tyska styrkan utgjordes af 3:dje sachsiska kavalleriregementet, en sqvadron ulaner och ett batteri artilleri, under det att fransmännen blott utgjorde 6 sqvadroner jägare utan artilleri. En fäktning uppstod, hvilken naturligtvis slöt segerrikt för tyskarne, enligt berlinertelegram, ty derifrån får man intet annat än segerbulletiner. Om de segrade, var det tör öfrigt, på grund af deras ölverlägsenhet, ej underligt. Det vigtigaste var emellertid, att denna affär konstaterade tillvaron af franska trupprörelser i denna trakt. Busaney ligger i Ardennerna, vid chaussen mellan fästningen Stenay och Vouziers. Det skulle således bekräfta sig att Mac Mahon sökt närma sig Bazaine, hvilken å sin sida från Paris uppgifves hafva för några dagar sedan stått emellan Etain och Charny, hvilken senare plats ligger norr om Verdun till venster om Meuse och ej långt från Varennes. Frågan är när Bazaine var der. Han synes, om hela uppgiften bekräftar sig, hafva ryckt efter den preussiska högra flygeln, som framryckt, enligt hvad vi i går nämnde, denna väg från Metz öfver Varennes och Grand Pre. De ingående telegrafiska uppgifterna om dessa olika trupprörelser äro dock förvirrade. Visst synes endast vara, att preussarne under kronprinsens befäl göra en stor svängning med sin vensira flygel stödd mot Rethel, för att rycka in i Ardennerna och der tvinga Mac Mahon till ett slag, för hvilket ändamål en styrka af ej mindre än 100,000 man ryckt upp mellan Epernay och Rheims. Man väntar oförtöfvadt en hufvuddrabbning i trakten mellan Vouziers och Rheims, hvilken senare stad starkt befästas. — 4 andra sidan ha preussarne skickat förstärkningar till belägringstrupperna utanför Strasbourg och Phalsbourg, hvilka platser man ovilkorligen vill intaga. Så stundar nu åter en afgörandets stund, hvars betydelsefullhet en hvar eakall förstå. Segra åter preussarne, skall kriget derför icke vara slut; ty franska nationen kämpar för sitt sjelfbestånd och för Europas framtida öde. För den kampen måste en hvar, som har hjerta i bröstet, hysa de lifligaste sympatier, äfven om man är så befängd, att man i våra dagar kan tala om att vilja inympa Skandinavien på det s. k. germaniska stamträdet. De tyska vapnens seger är det sydtyska förbundets upplösning och dess staters indragande under ett tyskt, det vill säga