Göteborgsposten – 30 augusti 1870, sida 2

genomtränga det förflutnas hemlighet? Mitt värf synes mig nästan lika hopplöst som om George Sheldon gifvit mig i uppdrag att söka upp afkomlingarne af kung Salomos nittionionde hustru. Brefven äro ej värda mycket. De röra mycket mera andliga saker än materiella bestyr. Mrs Rebecca tycks ha sysselsatt sig så mycket med sin själs helsa, att hon ej haft mycken tid öfrig att tänka på något så obetydligt som annat folks kroppar. Brefven äro uppfyllda med funderingar öfver hennes själstillstånd, och tonen i dem förråder ej så obetydligt af det slags högmod som antager ödmjukhetens mask. Mrs Rebecca kastar oupphörligt aska öfver sitt hufvud men hon är på samma gång mån om att låta sin vän och själasörjare veta hvilket beligt hufvud det ickedestomindre är. Jag har lagt afsides tre af dessa bref, hvilka kasta något ljus öfver Matthew Haygarths karakter. Det första brefvet är dateradt d. 30 Aug. 1773, en vecka efter denna dames giftermål med Matthew. Det lyder som följer: Vördade vän och själaherde. — På måndagen anlände vi till London, som förekommer mig som en mäkta stor stad, men lika syndfull som Babylon i gamla tider. Min man, som känner denna stad bättre än han känner de ting med hvilka det skulle vara helsommare för hans själ att vara förtrogen, skrattade högt åt den fromma motvilja hvarmed jag betraktade några af de mest bekanta förlustelseställena i denna stad. Vi begåfvo oss härom aftonen till en stor trädgård, kallad af några Spring Garden, af andra Vauxhall — emedan den en gång varit re