Göteborgsposten – 24 augusti 1870, sida 2

Från Utlandet. De i går anlända telegrammerna från fransk sida söka att framställa ställningen efter striderna vid Metz såsom ingalunda alldeles hopplös för marskalk Bazaine, ehuru man i Paris icke kan af strategiska skäl lemna några närmare officiela uppgitter. Väl vore, om det så förhölle sig! Tyvärr, våga vi knappast hoppas derpå. En utländsk tidning söker tillochmed att gifva en sådan tolkning åt slagen vid Metz, att deras levererande legat i fransmännens plan. Enligt denna tolkning, skulle neml. Bazaine haft till åliggande att så länge som möjligt binda betydande fientliga krafter vid Metz och med dem leverera slag efter slag, som försvagade den preussiska hufvudarmåen, hvarigenom äfven kronprinsen af Preussen skulle förhindras från att, isolerad, rycka vidare fram. På detta sätt skulle tid kunna vinnas, och ett kraftigt motstånd kunna organiseras i Chalöns genom en ny arme under Mac Mahon, medan man hann att fullborda befästningarne kring Paris. Skulle — ehuru vi för vår del ej tro det — skulle detta varit planen, så kan det icke förnekas, att Bazaine lyckats åtminstone deri, att ban tillfogat preussarne alldeles förfärande förluster, hvilka verkligen borde kunna tvinga preussarne att göra en paus, om de läto sig synnerligt generas af dylikt. Preussiska korrespondenter erkänna, att de franska mitrailleuserna i striderna vid Metz anstält de ohyggligaste förödelser. Deras smattrande brak ljöd ötver kanonernas och gevärens dån, och hvarje salva betecknades af afmejade preussiska leder. Man har från proussisk sida tillochmed funnit sig nödsakad att begära, att de i striderna d. 16 och 18:de vid Metz sårade skulle få forslas genom Belgien och Luxembourg. Antalet af deras i dessa strider sårade och döda skall utgöra 40,000 man, under det att de sjelfva erkänna sig hafva i striden d. 14:de förlorat 15,000 man. Ett telegram från Luxembourg till engelska tidn. Globe vill tillochmed veta, att preussarnes förlust d. 16:de uppgick till 28,000 döda samt 5000 fångar. Det skulle vara första gången, som fransmännen gjort några egentliga fångar. Fransmänneng förlust ensamt i döda under alla striderna uppgifves till inalles 12 å 15,000 man. Den kan under alla omständigheter anses hafva varit betydligt mindre, än preussarnes, hvilkas officerare tyckas slösa med sitt manskap lika mycket, om ej mera än fransmännen med sin ammunition. För att emellertid fransmännen skola kunna draga något slags fördel af de förluster, preussiska hufvudarmen hatt att utstå, är det ett oundgängligt vilkor, att i Metz finnas tillräckliga lifsförnödenheter för deras dervarande arm6. De uppgifter, vi i detta hänseende haft att rätta oss efter, ha meddelats af de engelska tidningarne, hvilka säga, att fästningen är illa provianterad. Huru härmed förhåller sig, skall snart bli kandt. Det har från Stuttgart uppgifvits, att fästningen Phalsbourg kapitulerat d. 20 d:s och gifvit sig åt de wirtembergska trupperna. Phalsbourg ligger i östliga delen af departem. Meurthe, intill gränsen af departem. Bas Rhin. Den är byggd på en klippa vid ingången till Vogeserpassen, och detta fördelaktiga läge bestämde Vauban till att här anlägga en fästning, som stått oförändrad ända till våra tider. Phalsbourg, som då var en fästning af första rangen, hejdade icke långt efter sin anläggning en fientlig här, och under invasionerna åren 1814 och 1815 blef den visserligen båda gångerna innesluten, men icke eröfrad. Vi ha ej sett anfördt, huru stor besättningen i Phalsbourg var. Nyligen meddelades dock i de franska kamrarne, att den tyska belägringskåren lidit den jemförelsevis betydliga förlusten af 1300 man. — Phalsbourg dominerar jernbanan, som för från Strasbourg öfver Saverne till Nancy och Paris. Belägringen af Strasbourg fortfar, och berättar i afseende på denna en korresp. från tyska sydarmåen under d. 16 d:s följande, hvilket med all sin naivetet är gräsligt och vittnande om, huru litet man på den kanten i sjelfva verket bryr sig om att iakttaga den civilisatoriska humanitet, som man så pockande fordrar af t. ex. sjelfva sin fiende. Korresp. säger neml.: Det formliga bombardementet at Strasbourg skall börjas med 40 svåra belägringskanoner, kommande från Rastadt. Man skall isynnerhet rikta elden emot staden, för att tvinga denna att gifva sig, äfven om citadellet möjligen skulle hålla sig ännu längre. Det är på det sättet preussarne vilja befria den gamla tyska riksstaden! Ett rykte har velat veta att fästningen Verdun blifvit utrymd åt preussarne. Detta rykte har formligen vederlagts i Frankrikes senat. Vi veta ännu icke, huruvida det fin