Göteborgsposten – 22 augusti 1870, sida 2

karlen vet att förställa sig. Jag har märkt att han och George varit mycket förtroliga på sista tiden. Jag undrar om de båda ha något hemligt spel för sig. Det spel hvarpå mr Sheldon tänkte då han satt lutad öfver sin pulpet var helt annat än det som verkligen sysselsatte Georgees och hans väns uppmärksamhet. — Jag vill genast begifva mig till hans bostad, sade han för sig sjelf i det han reste sig och hastigt satte på sig sin hatt i sin ifver att handla omedelbart efter beslutets fattande. Jag skall se om han verkligen lemnat staden. vexelmäklaren tog den första droska som han träffade på. Inom mindre än en timma steg han ur framför dör ren till det hus hvari kapten Paget bodde. — Är mr Hawkehurst inne? frågade han flickan som släppte in honom, — Nej, sir; han har nyss begifvit sig härifrån för att resa åt landet. Det var ej tio minuter sedan. Ni borde nästan ha mött honom. — Vet ni hvart han rest? — Jag hörde sägas att det var till Dorking, sir. — Hum! Jag skulle gerna ha velat träffa honom innan han reste. Hade han stort bagage med sig? — En kappsäck, sir. — Jag förmodar ait ni ej tog reda på hvart han tillsade kusken att köra? — Jo, sir; det var Euston-square. — Åh, Euston-square, Jag skall då fara dit för att möjligtvis träffa honom, sade mr Sheldon,