Göteborgsposten – 20 augusti 1870, sida 2

Bestyckningen af fästena kring Paris är fullbordad. Deras antal är inalles 16, af hvilka 6 ligga på venstra och 10 på högra Seinestranden. På befästningarne arbetas med alldeles otrolig ifver. Sjelfva Thiers har förordat, att trakten omkring hufvudstaden bör fullkomligt ödeläggas och landtbefolkningen tillåtas att föra sin egendom till hufvudstaden. Förråder af li smedel anskaffas med största kraft. Man anlägger vindbroar och jordvallar för uppställande af kanoner: på högra Seinestranden uppföras redan 10 kruttorn; de underjordiska gallerierna skola strategiskt begagnas m. m. Sjelfva orlanisten Trochu har utnämnts till generalguvernör och ötverbefälhafvare öfver de trupper, som skola försvara Paris. I sin värdigt hållna proklamation uppmanar han alla partier att genom den moraliska makten återhålla de fanatici, som vilja draga tördel af den allmänna olyckan. — Det är med känsla af förtröstan man ser denna enighet, som nu visar sig i allt, och den kraft, med hvilken man synes vilja i Paris utföra sitt beslut att jaga fienden tillbaka ur landet. Både Lyon och Calais befästas, den senare platsen antagligen på grund deraf, att ett stort antal flyktingar uppehålla sig derstädes. Den gamle generalen Changarnier är utnämnd till kommendant i Metz. En korresp. berättar, att då kejsaren d. 6 på aftonen mottog underrättelsen om Mac Mahons nederlag, gaf han genast befallning om, att flera bantåg skulle hållas i ordning, för att föra garderna till valplatsen. Kejsaren ville i spetsen för dessa tillbakaslå fienden eller söka döden i kampen emot honom. Hans omgifning lyckades dock slutligen att afhålla honom från utförandet af detta beslut. De franska soldaterna sätta stort värde på Bazaine, som äfven vet att riktigt taga sitt folk. Häromdagen höll han ett litet åkta militäriskt tal till soldaterna, hvilket väckte oerhördt jubel och satte ny lan i trupperna. Talet är ett förträffligt profstycke: Mina barn! — Jag har blott en sak att förebrå eder, och den är, att j skjuten alltför fort. Vid Vissembourg, der j kommen till att sakna ammunition, skulle preussarne haft nog af edra förråder för tre dagar. Låtom oss då för tusan tänka litet förnuftigt öfver huru vi ha det stäldt. Hvar äro vi? På vår försvarslinie. Vi hålla terrängen besatt från Thionville till Metz och från Metz till Nancy. Hvad ha vi bakom denna linie? En ny linie, Meuselinien. Och hvad ha vi bakom Meuse? Champagne! Och den stridsplatsen känna vi, icke sannt? Och hvad kommer efter Champagne? Argonnerpassen! I kommen väl ihog Argonnerpassen och Valmy? Preussarne ha ej glömt dem, och annat behöfver jag ej säga er. Och hvad finna vi efter Argonnerpassen? Hela det nät af floder, som blef så bekant genom fälttåget 1814, hela det land som genomskäres af Aisne, Marne, Aube och Saine, ja, af Yonne och Armengon. Dock, allt detta är ännu ingenting, ty bakom Metz, bakom Meuse, bakom Champagne, bakom våra floddalar är Paris, och bakom Paris är Frankrike, det vill säga fyra millioner borgare i vapen, ett modigt hjerta i hvarje bröst och 1000 millioner fres i våra kassor. Guds död! Under sådana förhållanden tror jag ej, att vi behöfva alldeles kasta maten i oss. Låtom oss gå muntert till väga, men utan att förhasta oss. Vi ha tiden för oss! Den franske inrikesministern Chevreau har d. 12 d:s tillställt prefekterna en depesch angående organisationen af mobilgardens manskap, deri inberäknade 1869 års åldersklass. Prefekterna anbefallas att oförtöfvadt sända en stafett till hvarje kommun, att mairerna må i hast kunna koncentrera manskapet i departementets eller distriktets hufvudorter och sörja för dess inqvartering. Man önskade helst vapenöfvade män. Uniformen är blå blus med läderbälte, röd galon om armen, patronkök med axelrem samt kepi. Det skall upplysas, om dessa persedlar kunna åstadkommas på platsen under loppet af 3 å 4 dagar, hvilket föredrages framtör tidspillande och kanske ogörliga sändningar från Paris. Manskapet erhåller sedermera på samlingsplatserna en klädes-vapenrock. Hvarje man skall vara försedd med 2 skjortor och ett par skor. Solden är tillsvidare 1 franc om dagen. Till exercisen skall brandkåren lemna gevär. Med 100 gevär inöfvas 100 man från kl. 5—7 på morgonen, 100 andra från 7—9 0. s. v. Inrikesministeriet skall sedan meddela prefekterna, hvarest gevär till mobilgardisterna skola utdelas. Det har ordats åtskilligt om tyskars utvisande ur Frankrike, hvilken åtgärd framställts såsom grym och lik Nantesiska edikte. Om man gitvit sig litet till tåls, skulle