Göteborgsposten – 19 augusti 1870, sida 3

så: Här voro större truppmassor än jag någonsin sett vid någon höstmanöver hemma! — Se här en annan historia i samma anda, som berättas i en tysk tidning: Efter striden vid Woerth tillfångatog en wiärtembergisk jägare på sjelfva slagfältet 6 zouaver. Han hade blifvit skild från sina kamrater och vankade omkring på fältet, då han plötsligt stötte på de 6 zouaverna, hvilka ännu voro beväpnade. Han lade an på dem med sitt gevär, hvarpå de genast bortkastade sina vapen och bådo om pardon(l) . — Men nog var väl den wärtembergiske jägaren en smula slägt med den baierske dragonlöjtnanten, ty på Mänchhausen stöta obestridligen båda historierna. — En annan tysk tidning kolporterar följande osannolika historia: Omedelbart efter slaget vid Woerth uppfordrade kejsarinnan Eugenie genom furst Metternich, pr telegraf, Österrike att intervenera. Grefve Beust svarade afböjande: En militärisk intervention komme nu för sent, en diplomatisk för tidigt. — Undras just hem som talat om detta! — Enligt underrättelser från Mannheim ha de i gårdagens n:r omförmälda, saknade korrespondenterna för Gaulois och Figarod. 11 d:s jemte några turcos passerat staden som fångar. — Moniteur universel för d. 18 d:s innehåller följande apokryfiska notis: I Lyon har man nyligen arresterat baron de Lewin, en svensk(?) officer, som i vinter uppehållit sig i Nizza, hvarest han gifvit anledning till mycket tal på grund af en vexel å 100,000 fres, hvilket han påstår blifvit honom frånstulen på kapplöpningsbanan. Baron de Lewin är preussisk spion(!). Man fann i hans ego en summa af 30,000 fres, som blifvit skänkt åt de i kriget sårade. — Tyskarne uttrycka sin glädje öfver de vunna segrarne på hvarjehanda sätt, bl. a. i mer eller mindre Åfranzosenfressende poesi, i rimoch träsnideri. Kladderadatsch och Fliegende Blätter, de båda bekanta tyska skämttidningarne, innehålla de hemskaste träsnitt och de gräsligaste Åanathemer på vers och prosa mot kejsar Napoleon, kejsarinnan, lilla Loulou, det kejserliga husets anförvandter, franska krigsmakten till lands och vatten samt alla det franska rikets öfriga innebyggare. Den bekante berliner-komikern Helmerding skänkte häromdagen till en militär-sjukkassa König-Wilhelm-Vereini Berlin 2 louisdorer jemte följande devis: ÅLvei Louis liefr ich gerne An Wilhelms Hilfs-Verein Der uns den dritten liefert, Wird Wilhelm selber sein! k Lagom stora gester, geehrtester Herr Komiker! — En skräddare i Sandersleben har också velat visa sig på styfva linan. Dervarande Äfruntimmersföreniug för sårades understöd hade nyligen hos honom beställt 3 par byxor. Då plaggen voro färdiga afsände han dem, men skickade istället för räkning ett blodtörstigt qväde, slutande med en vers, i svensk öfversättning så lydande: Soldater! I vänden från kriget Med segrarens stolta skick! Då syr jag ännu tre par byxor Med glädjens tår i min blick! Icke illa tillskuret! Men om soldaterna återvända från kriget utan krigarens stolta skick ? ja, då får väl den poetiske skräddaren väta siua byxor med sorgens istället för glädjens tårar!