Göteborgsposten – 15 augusti 1870, sida 2

————————— venhet för den vackra följeslagerskan på hans vandringar, hado striden ej förorsakat honom någon sorg eller förtsitlan. Han hade sagt wll sig sjelf, att intet godt kunde någonsin komma af hans kärlek till kapten Pagets dotter. och han hade förqväft denna kärlek innan den hunnit slå fast rot i hans hjerta. Han hade varit mycket stark och beslutsam i denna punkt, och han var stolt öfver sin ståndaktighet. Bättre för henne och bättre för mig, hade han sagt för sig sjelf, blott hon öfverstått sina skolflickfantasier, skall hennes skönhet snart förskaffa henne en rik man. Hvad mig beträffar måste jag gifta mig med någon rik handlandes enka, om jag någonsin gifter mig. Inflytandet af den verld hvari han tillbragt sitt lif hade förnedrat Valentine Hawkehurst och till en viss grad förhärdat honom; men han var dock ej alldeles förhärdad. Han upptäckte sin egen svaghet mycket snart efter sitt första sammanträffande med mr Sheldons stjufdotter. Han insåg mycket väl att om han ej varit någon passande älskare för Diana Paget, var han ännu mindre en passande älskare för Charlotte Halliday. Han insäg att ehuru det kunde vara af nytta för mr Sheldon att begagna kaptenen och honom som passande verktyg för utförandet af något mörkt värf, skulle han vara den siste man i verlden att antaga ett af dessa nyttiga verktyg till man åt sin styfdotter.