Göteborgsposten – 13 augusti 1870, sida 2

Från Utlandet. Då detta skrifves föreligga inga nyare underrättelser från krigsteatern; men af de upplysningar, som ingått, finna vi dels att antagandet om, att fransmännen möjligen skulle söka att fatta posto vid Vogeserna, icke bekräftats och dels att en sannolikt afgörande uradbning i trakten kring Metz redan börjat. Det är omöjligt att kunna tilltredsställa läsarens otålighet med några pålitliga uppgifter om de midtemot hvarandra stående armernas rörelser. Af vårt ena gärdagstelegram, som omtalar, att preussiskt kavalleri ö:verskridit iImien Saar Union, Gros Tenquin, Faulquemont, Fouligny och Les Etanges, vill det dock synas som att preussarnes hufvudhär (högra flyzoln och centern) var d. 9 d:s under starkt icamryckande mot Metz, från hvilket Fouligny igger skiljdt endast 3 svenska mil och Gros Penquin c:a 7!(5 mil. Kronprinsen af Preussen har naturligtvis å sin sida icke heller vait overksam. Det antages, att han, utan att direkt förfölja Mac Mahon, sökt att genskjuta honom på vägen till Nancy genom snabba marscher öfver La Petite Pierre, hvilken obe ydliga skans fransmännen icke brytt sig om tt hålla besatt, och Fänetrange samt Dieuze, vilkon senare plats står i förbindelse med Luneville och Nancy genom en jernväg, som :räansmännen dock sannolikt upprifvit. Genom lenna rörelse har kronprinsen på samma gång örtöljt Mac Mahon och sökt sätta sig i förindelse med den framryckande hufvudhären. ilan har således ingalunda varit overksam, utan väl begagnat sin tid. Man vill emellertid bestämdt veta, att Mac Mahon. som haft jernvägen SaverneNancy till sitt förfogande, förekommit kronprinsen, uppnått Nancy, der han förenat sig med de Faillys armåkår, och lyckats att med denna stöta till den franska hufvudhären, hvilken skall hafva erhållit betydande förstärkningar från Chålons och Lille aamt äfven från andra håll. Franska armåen stod således för ett par dagar sedan färdig a-t mottaga en drabbning hvars betydelse en och hvar lätt inser. För att afskära törbindelsen med besättningen och förråderna i Strassbourg, bar en särskild kår från Baden under general Beyer kringränt Strasbourg, hvars besättning uppmanats gifva sig, men vägrat. Att tyskarne skola här göra något angrepp, är ej sannolikt, utan skola de antagligen nöja sig med att observera fästningen och hålla de derifrån utgående jernvägarne besatta. En telegraskorresp. från Paris vill veta. att den bekante franske skriftställaren Edmond About, hvilken såsom korresp. till parisertidn. Soir åtföljt Mac Mahons armekår, blifvit af preussarne tagen till tånga. Konungen af Preussen har med anledning af segern vid Vissembourg d. 4 d:s dekorerat sin son kronprinsen med det tåterupplitvade Jernkorsets 2:dra klass. Vid lagstiftande församlingens sammanträde sistlidne Tisdag medgaf inrikesministern Uhevandier de Valdrome, att regeringen icke varit förberedd, då kriget blef förklaradt. Detta skulle dock vara alltför lättsin:igt, och man kan derför ej undra öfver, att Kåratry inom lagstiftande församlingen fordrat, att f. d. krigsministern Leboeuf skall inkallas, för att afgifva redogörelse för sin ledning af armåens angelägenheter. Nämnda sammanträde af lagstiftande församlingen synes ha varit mycket stormande, så att Granier de Cassagnac slutligen fordrade, att venstern skulle för sina mot kejsaren och regeringen utslungade beskyllningar ställas under krigsrätt. — Utanför lokalen voro stora skaror af blusmän samlade, mot hvilka kavalleri, infanteri och polis voro uppställda. Emellertid synas, dessa utsväfningar oaktadt, församlingens alla partier vara eniga i en sak: att landet måste med all makt försvaras mot preussarne. Så har den enstämmigt antagit ett förslag af Jules Favre (ur venstern), att nationalgardet skulle beväpnas och omorganiseras enligt lagen af 1831, och har derjemte äfven antagit regeringens begäran att anslaget för kriget skulle ökas från en half till en hel milliard. Alldenstund re