Göteborgsposten – 12 augusti 1870, sida 1

samt afgår härifrån redan om ett par dagar. Med ångf. Nordstern, som under innev. år gjort resor häremellan och Bremen under befäl af kapt. Herm. Jantzen och som egts af huset J. C. 8Å H. Niemann, men nu öfverlåtits på svenskt rederi, företogs äfvenledes i går enligt gällande föreskrift prof-och besigtningsresa. Fartygets namn har blitvit förändradt till Göteborg och ångaren kommer t. v. att göra turer på Nordoch Östersjön under befäl at kapt. A. W. Appelberg samt afgår häritrån i morgon. Svenska frivilliga. : För att som frivilliga i Franska armån deltaga i det nu pågående kriget afgingo i går med ångf. Najadentill Köpephamn boktryckerikonstsörv. F. J. Hjertberg samt målareges:e F. 0. Brunbäck, J. Virn och P Nilsen, alla härifrån staden, och af hvilka den sistnämnde förut deltagit i Nordamerikanska kriget. Danmark och Preussen. Rörande dessa båda makters ömsesidiga ställning yttrar den bekante politiske skriftställaren Charles de Mazade i Revue des deux mondes? töljande sanningar: Preussen har under de sista åren endast haft ett mål i sigte, nemligen att dominera genom annexioner, obarmhertiga assimilationer, och att trycka sin preussiska prägel på allt, hvad det kunnat nå. Det har på eröfringens väg utvidgat sitt territorium — se der allt. Man hade gifvit det olyckliga Danmark en slags garanti; det skulle erhålla tillbaka en bit af sitt territorium; men då de slesvigska riksdagsmännen emellertid vid den nordtyska riksdagen fordrade sin rätt till sjelfstyrelse och oafhängighet, bemöttes de med hån, man nekade att höra dem och brydde sig tillochmed icke om att iakttaga den minsta diplomatiska etikett. Man har bibehållit och bibehåller ännu det man tagit och tror kanske, att man nu bevisar Danmark en stor nåd med att som betalning för dess neutralitet lofva det, hvad som med rätta tillkommer det. Skulle Preussen segra i striden, förstår man lätt, att dess aptit skall växa med situationen och att det icke länge skall nöja sig med hvad det har. Man kunde icke hålla det tillbaka år 1866; man har icke kunnat hindra dess annexioner under de sista 4 åren, och man skall helt säkert icke kunna lägga band på det efter en ny seger, som skall öka dess högmod, att tro sig vara den första makten på kontinenten. Danmark skall i så fall definitift och ovilkorligt gå förloradt. Man har nu länge nog lofvat det, som man dessa sista 4 år nekat att gifva tillbaka; Danmark har insett, hvad det har att vänta af Preussen, hvilket förtroende det kan sätta till de löften, som gifves det från Berlin, och hvilken lust England än har att hålla Köpenbamns kabinett tillbaka, har det dock icke kunnat gifva Danmark någon särdeles garanti, hvilket för ögonblicket skulle vara ett brott mot den neutralitet, med hvilket det sjelf omger sig. England kan trycka på Dannfrk, det kan icke läka dess sår, och kan lika litet få det att förbise, hvad som en dag väntar det, då den franska fanan upphör att skydda det på afstånd eller kanske för ögonblicket i dess närhet. Strömsholms ridskola. K. M:t har befallt att till den lärokurs vid ridskolan å Strömsholm, som d. 15 nästk. Sept. tager sin början, skola beordras trån artilleriet såsom officerselever: underl:ne vid Göta art:regemente E. G. W. Smedmark och O. Karlberg, och från kavalleriet a) såsom officerselever: underl:e vid Lifgardet till häst frih. Th. N. Cederström, Litreg:tets dragonkår A. G. Tauvon, Lifsreg:tets husarkår A. O. E. Hedenstjorna och C. E. Arfvedson, Smålands husarreg:te G. H. T. Hultenbeim och E A. Jacobsson, Skånska husarreg:tet Ch. Manners S:t George Rietz, J. Chr. Kull och W. W. J. v. Platen, vid Skånska dragonreg:tet G. O. Caörs, C. Chr. Schmiterlöw, grefve C. F. E. Reveutlow och G. R. Bråkenhjelm, vid husarregaet Konung Carl XV frih. H. F. Ramel och grefve C. P. Lewenhaupt; samt b) såsom beridare elever: fanjunkaren vid husarreg:tet Konung Carl XV G. Svedenborg och volontören vid Lifgardet till häst W. Sönderberg. Tyskt fordringsanspråk hos svenska kronan, I Onsdagens A.-Bl. låses: eveuska tidningar hafva på senare tider förekommit notiser om en från 1698 sig daterande fordran, stor 77,892 rdr svenskt banko med ränta, som staden Stettin anser sig ega hos svenska kronan, och att notarien Beckman härstädes åtagit sig att göra fordringsanspråket i rättegångsväg gällande. I en skrifvelse från Stettin till ev tysk tidning omtalas nu åter denna sak med uppgifter om de vilkor — — — ———— —