Göteborgsposten – 9 augusti 1870, sida 2

aarbräck, soch upprefvo jernvägen i trakten amt förstörde stationshuset och der befintlig ernvägsmateriel. Dagen derefter, d. 3 Aug., framryckte tonprinsen af Preussen, som haft sitt högvarter i den baierska fästningen Landau, vilken står i direkt jernvägsförbindelse med Vissembourg, i spetsen för 5:te och 11:te preusiska armkårerna (kommenderade af generaerna Kirchbach och von Plonski) samt 2:dra aierska armåkåren mot Vissembourg, en fransk zränsstad och numera slopad fästning vid Lauterfloden, belägen mellan Lauterbourg och Bitche, vid den jernväg, som, kommande nedfrån Strasbourg och Haguenau, följer Rhenlodens lopp till Landau, Neustadt, Ludvigshafen, Worms och Mainz. Meilan Vissembourg och Lauterbourg flnnas ruinerna efter de ryktbara fästningslinier, som uppförts af marskalk Villars och spelade en vigtig roll i de förra krigen. Angreppet riktades mot Vissembourg och en höjd derbakom med den framgång som läsaren känner. Afsigten med denna rörelse var att närma sig den preussiska centern. Man visste, attden truppstyrka, som skulle stå här, var jemförelsevis svag, hvarför man angrep den vid Vissembourg framskjutna divisionen Douai, som var högligen underlägsen till antalet. De preussiska trupperna hade i den vid Lautern befintliga skogen bildat anfallskolonner. Oaktadt sin numeriska underlägsenhet böll sig divisionen Douai tappert, men måste slutligen vika och draga sig tillbaka, efterlemnande sitt tältläger, många döda, bagage och fångar. Sannolikt för att draga till sig ytterligare förstärkningar, dröjde kronprinsen ötver Thorsdagen vid Vissembourg och ryckte slutligen på Fredagen, d. 5 Aug., med nästan hela sin arm6 vidare. Vid underrättelsen om den levererade kampen skyndade befälhafvaren öfver den franska högra flygeln, marskalk Mac Mahon, segraren från Magenta, den nästan upprifaa divisionen Douai till undsättning, under det telegrafen äfven kallade andra trupper till hjelp. I Lördags, d. 6 Aug, upphann kronprinsen fransmännen vid Woerth-sur-Sauer. en liten by i den herrliga Sauerdalen, sydvest från Vissembourg och nära Niederbronn, hvilket är den förnämsta mellanstationen å den jernväg, som förenar de befästade platserna Haguenau och Bitche. Mac Mahon hade här å fransmännens sida sjelf tagit öfverbefälet; men någon uppgift föreligger ännu icke om den styrka, öfver hvilken han hade att förfoga. Striden måste ha börjat på förmiddagen och var ytterst blodig. Under dess lopp anlände divisioner ur armekårerna Canrobert och Failly till undsättning, men sannolikt var stridens utgång då redan afgjord, så att Mac Mahon ansåg bäst att ytterligare draga sig tillbaka efter en betydande förlust at bl. a. ej mindre än 4000 fångar. Det är ännu icke kändt, bvar fransmännen gjort halt; men troligt är, att de stå ej långt från Niederbronn på vägen till Bitche. Man vill åtminstone veta, att fransmännen redan under en tid varit ifrigt sysselsatta med att uppkasta jordverk der i trakten och bestycka dem med mitrailleuser, för att kunna hindra kronprinsen från att förena sig med den preussiska centern. Under det dessa händelser timade på fransmännens högra flygel, framryckte preussarnes högra flygel, som genom fransmännens intagande af Saarbräck i Tisdags och besättande af de dominerande Spichererbergen, fått sin linie bruten, så att deras högra flygel stod skild från centern, på grund af den af fransmännen beherrskade, här upprifna jernvägen. På fransmännens sida fördes befälet här, som bekant, af kårchefen general Frossard, som hade tagit sin position å de nämnda Spichererbergen och hade under sig dels sin armekår, dels divisioner ur andra kårer. Kl. 1 på efterm. angrep den preussiske generalen Kameck den franska armeställningen. Striden syntes i början ej skola bli af någon betydelse; men preussarne hade talrika trupper ställda i bakhåll. Det oaktadt tycktes preussarne kl. 5 vara slagna, då en ny kår kom dem till undsättning och tvang Frossard att draga sig tillbaka. Enligt en uppgift till Köln. Zeit. skulle preussarne till och med ha besatt den franska gränsstaden Forbach. Prins Friedrich Carl, som förut hatt befälet å preussarnes högra flygel med högqvarter i Trier, synes nu ha lemnat det åt den bekante general Steinmetz, Preussens popoläraste man inom det högre militärbefälet, som nu tagit högqvarter i Saarbräck, under det att prinsen deremot tagit betälet öfver den preussiska centern, hvilken synes vara i stark! framryckande. I Lördags slog prinsen upp sitt högqvarter å slottet Blieskastel (Rhen Aa