Göteborgsposten – 9 augusti 1870, sida 2

innu skingrat krutröken, kunde träffa någon ördelaktig uppgörelse vid kongressens gröna bord. Kriget är tvärtom en allvarlig verklighet, som skall å ömse sidor kräfva stora uppoffringar och de kraftigaste ansträngningar. Inför denna verklighet skall Åmarseljäsen. ej längre vara blott en entusiasmerande slagdänga från operan eller cass chantants, eller -Ca ira en blott refräng från skrälhalsiga gamius eller obetänksamma, bullrande chauvinister — vi hoppas det. Utan nationen skall stå upp allvarlig och stark som en man och känna sig sammansluten med den dynasti, åt hvars chef den nyss i den allmänna folkomröstvingen gifvit ett så glänsande bevis på sitt förtroende. Vi kunna derför hoppas, att, alla intriger och bearbetningar oaktadt, Paris, verldens hufvudstad skall, sedan de först upprörda känslorna något lagt sig, känna sig enigt och dermed starkt. Frankrikes öden äro i närvarande stund mer än någonsin förenade med dess statschefs; och de olyckor som drabba honom, vare sig inifrån eller utifrån, drabba hela Frankrike, hvars maktställning de atgöra; drabba hela Europa, hvars politiska öden de för långa tider bestämma. Den ädla franska nationen skall nog inse detta och, vi veta det, i de lidna nederlagen hemta kraft till de segrar och framgångar som hittills nästan alltid varit de franska vapnens trogna allierade. De hittills utkämpade striderna äro egentligen blott förberedande affärer, hvilkas utgång man ej bör ötverskatta. Det vigtigaste vid dem är, att de nödvändiggöra en snar hufvudbatalj, ett stort slag. Ett sådant väntas ock under de närmaste dagarne, kanske timmarne; ty man brinner å preussisk sida af ifver efter att fullfölja de vunna framgångarne, och man är å fransmännens sida kanske ännu mera ilrig efter att i en afgörande drabbniug söka återställa en nu rubbad prestige. Miestaga vi oss icke allt för mycket, skall denna drabbning, som fransmännen antagligen erbjuda preussarne, komma att utkämpas i trakten kring Sarreguemines, medelpunkten för fransmännens nuvarande örsta strategiska linie, hvars båda ändpunkter i närvarande stund äro Bitche till till höger och Forbach eller S:t Avold till venster. I väntan på de underrättelser, som skola bringa oss kunskap om slaget eller om teuppsammandragningarne i denna riktning och för detta ändamål vilja vi kasta en öfverblick på senaste träffningarne och med dem samman: hängande planer. : Det första egentliga hugget i kriget utfördes af transmännen Tisdagen d. 2 Aug., således i dag för åtta dagar sedan. Det var då de intogo höjderna vid Saarbrick och tvungo preussarne att utrymma denna plats. Franske krigsmiaistern Leboeuf har i en särskild depesch framhållit afsigten med detta fransmännens angrepp på en obefästad, öppen stad. Enligt nämnde depesch, ville fransmännen ej blott besätta den venstra Saarstranden, utan äfven afskära preussarnes jernvägsförbindelser mellan Trier, eller Saarbrick, och Neuenkirchen (en liten plats i Rhenpreussen nära gränsen till Rhenbaiern, hvilken står i förbindelse med Rhen vid Mannheim eller Bingen). Härigenom skulle de preussiska trupperna i Trier och Saarlouis vara skilda från dem i Rhenbaiern, så att de förra ej mera skulle ha någon annan reträtt, än an: tingen genom Moseldalen till Coblenz eller öfver Efelbergen (en utgrening af de östra Ardennerna) till Köln. Fransmännen lycka des till en början häri, och ett kompani genietrupper uppref ett långt stycke af denna jernväg. Det var neml. ursprungligen fransmännens atsigt, att, sedan denna plan utförts, kämpa sig väg upp till Neuenkirchen och vi dare antingen till Birkenteld, Kreuznach och Bingen, eller till Homburg, Kaiserslautern, Neustadt och Mannheim, samt, understödda af sina från Bitche utströmmande trupper, ölversvämma det preussiska elier baierska området ända till Rhen. Men de hejdades i denna plan och måste göra halt på höjderna omkring Saarbrick. De erforo neml., att prins Friedrich Carl hotade deras venstra och kronprinsen af Preussen deras högra flygel. Den 7:de preussiska armåkåren stod, 25,000 man stark, i Saarlouis, den 8:de kåren stod äfvenlenledes vid Saar, I och prins Friedrich Carl hade sitt högqvarter nära Trier. Saarlouis ligger endast c:a 2!; om me Me Rn Ae t AR —— — A— — svensk mil från Saarbräck, med oafbruten jernvägsförbindelse. Hade fransmännen kommit från sina höjder ned i dalen, så kunde ett flankangrepp af prins Friedrich Carl satt deras ställning i fara, under det att deras osäkerhet om kronprinsens rörelser gjorde dem något oroliga för deras ställning i Bitche och Vissembourg, en oro som för öfrigt nu visat sig vara fullt grundad, som sagdt, på Tisdagen, d. 2 anar intaga häjsdarna kring Det var ( Ås