Göteborgsposten – 4 augusti 1870, sida 1

HUGsc cc——0—6—6——8646868ksssiässfi.A— ———ä————äiiz;r ijernet m 2——22277 AA AA ptcssdypa — Men hvad ha väl oi att bjuda af inhemsk vara? Väderleken är förträfflig, grödan är lofvande, tillgången på bär, meloner och grönsaker är riklig, de politiska solkmötena ha afstannat, och den store agitatorn kyrkoherden Ekdahl har god tid att svalka sig i finska badstugan. Anmärka vi att Sveriges utrikesminister vistas vid ett utländskt bad, så, innan vårt bläck hunnit torka, står h. excellens på svensk ; jord; beklaga vi att konung Carl vistas i Skåne : och låter oss svätva i den rysligaste ovisshet om det skall heta: till vapen, eller Jestina lente, så kommer H. M:t plötsligt hem och utfärdar sin neutraliteteförklaring. Kasta vi oss ner och uttala vår ängslan deröfver att grefve Henning Hamilton i stället för att sitta innesluten i riksgäldskontorets bomboch brandfria kassahvalf har rest till Skåne och Köpenhamn, så straxt meddelar en väl underrättad person, att hr grefven blott rest för sitt nöje och icke för att tända den skandinaviska krigsfacklan. Uppsnappa vi att en hel transk vi! i I s i : i I comte är på hitresa — då alla andra främlingar skynda härifrån — och kreera honom till högste befälhafvaren å den blifvande allierade Östersjöeskadern — och hvarföre skulle en vicomte annars komma hit just nu? — straxt meddelas oss, att nämnde herre icke ens är kadett i franska marinen, utan legationssekter af andra klassen. Skulle det falla någon at oss in, för att bevisa vår originalitet och stora sjelfständighet, att instämma i Preussens moralische Enträstuog, så bli vi utskrattade och ansedda som lite vridna. Då således inga stora tilldragelser att skrifva om förekomma här, så finnes ju inger annan utväg än att skritva om de små, och griljera dem på bästa sätt. Härom året gjorde wi oss glada öfver några frimurares upptåg att tillbringa en vinternatt i något af Riddarholmens grafhvalf, och medgifvas bör att nog kunde de tillbringa sin natt både angenämare och varmare. Här finnes en annan orden utan politiska tendenser, men med pompösa receptioner, ståtliga drägter, pompösa titlar och många grader, hvilka lätt förvärfvas om man blott arbetar — d. v. s. är flitigt med. Svea orden heter den, och personer som strängt fördöma frimurarnes flärd torsona sig lätt med svearnes flärd, när de blifvit drottar, hersar eller dylikt. Likasom malteserriddare ha äfven svearne en egen ö, men de senares är betydligt mindre än de förras, och ligger i Mälaren. Der firas hvarje år en fest som börjar om aftonen, och poster i ståtliga rustaingar hålla vakt hela natten, till den förbiseglande allmogenstora häpnad. Vaktgöringen der är emeller tid på längt när icke så svår som frimurarnes i Riddarholmskyrkan, ty den förra sker under en vacker sommarnatt och någon fasta påfordras icke. Hvad som föröfrigt timar, hör naurligtvir till ordenshemligheterna. Jag känner ganska många annars förståndiga och allvarliga män, som i dessa tokerier taga del och vid den nyligen firade sveafesten fungerade kapten v. Francken såsom ordenadrott hvartill hans stätliga figur gör honom särdelelämplig. Festen har, troligen derföre, utan alla kommentarier omtalats i tidningarne. Om jag icke irrar mig meddelade jag i ett föregående bref att riksdagsmannen G. Kol modin på Gotland nedlagt sitt mandat. Afsägelsen bar väckt en viss uppmärksamhet. Han var en af Andra kammarens lyckligaste talare, trisk och rask, ekonomiskt oberoende, är enkling, barnlös och klok hushållare. Hvarföre då denna atsägelse efter fyra riksdagars kampagn? Sjelf har ban uppgifvit, att under frånvaron från hemmet skötes hans ekonomi ej så som ban önskar, och vidare att han ej anser sig med framgång kunna verka sör de retormer som intresserat honom. Men finnes då inom valdistriktet någon mera verksam eller mera förnöjsam kandidat? Jag tror mig dock kunna gissa till rätta afeägelseskälet. Redan vid 1867 ärs riksdag vanns hr Kolmodin för landtmannapartiet, och följde det i lust och nöd vid de begge derpå följande. Men vid sistförlidne riksdag skilde han sig ifrån detsamma i åtskilliga frågor och uppträdde på samma sida som intelligenspartiet. Detta affall ådrog honom fiendskap at landtmannapartiet och derföre är det väl som han nu önskar bli hemma eller genom ett omval så en bekrästelse derpå att hans valmän gilla den ställning han intog vid 1870 års riksdag. År min gissning riktig, så är hr Kolmodins afsägelse en lojal åtgärd, som bör tagas till eftertöljd af andra representanter i sawma ställning, och väljes han ånyo, så bevisar det att valmännens förtroende till honom icke undergått förändring. —-n-—-—-— —namn-.ZnZH——— . . — ———— —— —-——-— --— —-Je— ——22 ssemmmsssssssssessssssmmsmmmssssmssmmmmemensses sms