Göteborgsposten – 2 augusti 1870, sida 1

. 0 z0UA—z eCa. ——— —— är att rätta några af de väsentligaste brister i vårt försvarsväsende, hvilka uppkommit i töljd af representationens otvan antydda benägenhet att knipa på pungen. Föranledda af riksdagens nedsättningar i begärda nödvändiga anslag ha nemligen myndigheterna måst vidtaga åtskilliga åtgärder, hvilka annars säkerligen varit ogjorda. Man erinrar sig sålunda att siffran på det vid beväringsmönstrinzarne kasserade manskap väckte ett allmänt vemod, emedan man helt naturligt slöt till att ungdomens fysiska krafter befunno sig i ett beklagligt tillstånd. Förbållandet lär emellertid hafva berott derpå att riksdagens anslag till beväringens öfningar icke räcka tll, hvartör af vederbörande den önskan måst uukyckas att de konskriptionsskyldige, hos hvilka den ringaste kassationsanledning kunde forefinnas, icke skulle approberas. Då man känner hu ruledes i nutidens krig trossoch ambulansväsendet m. m. tager i anspråk krafter, hvilka icke behöfva vara särskilt framstäende i fysiskt hänseende, kan man vara förvissad om att denna åtgärd ogerna blifvit af krigsstyrelsen anbefalld. Riksdagens anslag till mathållningen vid den värfvade armen är otillräckligt. En följd deraf har blifvit, att vid hvarje kompani, sqvadron och batteri åtskilliga nummer måst nällas lediga, och för att göra besparingen tullständig har här icke skett permitteringar, utan numren ställts på vakans. Hvad intanteriet beträffar tro vi saken vara af mindre vigt, ty blott kadrerna äro fullständiga kunna här vakanserna möjligen ersättas genom beväringsmanskap, men icke så vid de öfriga vapnen. Mobiliseringen at artilleriet skulle t. ex. fordra att några och tjugo man pr batteri togos ur denna vår armses reserv — och för dylik roll äro våra beskedliga beväringar med sin ringa öfning ännu föga lämplige. Huru emellertid de nämnda felstegen skola afhjelpas, det blir krigsstyrelsens pligt att tillse. Vi endast notera sakta. Bland de åtgärder, som dernäst i ordningen torde böra företagas, stär förstärkandet af besästningarne i Karlskrona främst. En dylik åtgärd har alltid ansetts vara af behofvet påkallad, så snart några krigsoroligheter uppstått i vårt lands närhet, och vi inse icke hvarför den närvarande tiden skulle utgöra undantag från regeln, enär de derstädes be fiotliga försvarsverken nu mindre än någonsin kunna anses motsvara fordringarne. Men en dyrköpt erfarenhet bar ock gitvit vid handen, att dermed ej bör för för länge uppskjutas. De i början af år 1865 gjorda försänkningarne i ett par af Karlskronas inlopp måste, enligt allmänna meningen på platsen, betraktas såsom ogjordt arbete, derför att de i hast påtänkta och i hast utförda ingalunda uppfylla sitt ändamål, Att de från åtskilliga kåll gjorda påminnelserna om förfullotändigande at vår artilleri park, förökande af vårt gevärsförräd m. m. måste uppfyllas är en sjelfklar foljd, så snart man antagit sjelfva premissen eller att upprätthållandet af vår neutralitet krätver försigtighetsmått. Huruvida emellertid icke det i törråden befintliga antalet af intanterigerär är tillråckligt för de första uppbåden, och om icke sedermera uppkommande behof kunna fyllas genom stegrad inhemsk fabrikation, är något som hrr fackmän bäst afgöra. Åtgärder sådana som de ofvan föreslagna tordra emellertid penningar, och vår försvarsbudget är beräknad på fred, icke på krig. Men för tillfällen liknande det, som nu är inne, hatva grundlag och riksdag hänvisat will en särskild tillgång: det s. k. lilla kreditivet. Ofta har man tillgripit denna utväg, då omståndigheterna icke varit så bjudande som nu. Och skulle än utgången göra troligt att regeringens omtanke varit ötverflodig och au vårt land, dylika törsigtighetsmått förutan, kunnat sitta i fred och ro — med glädje skall helt säkert ändå vårt folk blicka tillbaka på dessa uppoffringar för sitt lands sjeltständighet, uppoffringar som icke komma att utgöra i tusental hvad andra nationer nu måste offra i millioner. Mindre Teatern. Det danska skådespelaresällskapets andra representation eger rum i atton, ej i morgon, såsom vi i gärdagens tid; 38 . BB. —