Göteborgsposten – 2 augusti 1870, sida 1

Lektor Blomstrand förklarade i ett längre anförande att kristendom, skrifning och räkning bordg utgöra de första grundämnena och sättas framst. Kyrkoh. Almqvist, att läran om Gud vore för barnet det vigtigaste, samt löjtn. hatjer (dansk), att skolan bör bilda oss för detta lif, till folk meu fosterlanuskänsla och kyrkan för det eviga. Talaren ville att en historisk undervisning ställdes främst som läroämne, och modersmålets utveckling sedan. Danska skolläraren Karstensen yttrade, att det man lär i skolan bör verka vidare under lifvet. Läraren bör följa barnet sedan det lemnat skolan, för att tillse att sådden bär frukt. Alla böra så mycket som möjligt afse folkens upplysning, icke blott lärarnes. Lyckligt lottade hafva lätt att erhålla undervisning, de böra då meddela den åt de fattiga klasserna. Arbetareföreningar böra medverka dertill i hög grad. Skollararen Salin ansåg, att folkskolans första uppgift är utt bilda menniskans tankeförmåga. Kristendom och liisturia böra i så fall vara grundämnen. Folkskolans alla ämnen medverka äfven dertill blott de rätt användas af läraren. Skollärare Kruse (dansk) ansåg kristendomen icke vara något skolämne. En sann kristendom kan ej i skolan ernås, det är i hemmet, det är föräldrarne, som skola bibringa densamma. Svärdet förde i äldsta tider hjeltarne till Walhall, men nu kan Guds rike hvarken tillkämpas eller köpas. Endast en älskad moder är i stånd att i barnets hjerta väcka den sanna tron. Frihet bör således råda mellan larare och lärjunge, och först med den senares önskan läraren bibringa honom utveckling deri Ansag den böra alldeles uteslutas från folkskolan. Skolföreståndaren Rodhe anmärkte härvid skriftens ord: larer allt folk, etc.fF men att man ej borde trötta lärjungen för mycket med religionsläsning, som skuile borttaga för stor tid för folkskolan. Ty icke så mycket det qvantitativa som det qvalitativa verkar i detta ämne. Menniskan bör harmoniskt utbildas, ej tröttas af katekesläsning m. m., utan religionen skall tala till hennes vilja och känsla, i så fall är den af högsta vigt. Deretter utgör modersmålet grundlagen för alla andra kunskapsämnen. Barnets ettertanke skall utbildas, så att det genast från början förstår hvad det läser. Talaren slutade med att nämna, i motsats mot lektor Blomstrand, att i de svenska tolkskolorna som första hufvudämnen voro ätven histvria, geografi och naturkunnighet upptagna. Seminarieforeständaren Tang ansåg religionen dels vara en salighetssak och en sedlighetssak, i förra fallet hörande till kyrkan, i det senare till skolan. Lektor hroden anmärkte, att man ändtligen borde diskutera frågan, sägande sig ännu, oaktaut den långa tidsutdrägten, ej hört en tiondedel af frågan behandlad, och att de sista talarne förirrat sig utom sitt ämne. Onskade att ordföranden måtte hålla resp. talare till ämnet. Ordföranden tror sig hafva svårt att direkt afbryta en talare, som möjligen gått från ämnet. Talare böra kontrollera sig sjelfva till mindre obehag för både sig och ordföranden. Dansken Nyrregaard ansåg modersmålet vara det förnämsta i folkskolan, och derefter historien. Skollärarne Thorson, Berndtson och Johanson voro ense om kristendomen såsom grundämne, den sistnämnde yttrade bl. a., att menniskan måste hafva en makt som räddar henne frän moraliskt törfall, och detta är religionen. Man får icke lefva blott tör detta lifvet och medlet att sannt uppnå ett annat är kunskapen om kristendomen. Denna bör icke vara skiljd från skolan. Dermed upplöste ordföranden dagens sammankomst. Höiskoleföreståndaren Tang anmälde sig ull ett föredrag kl. 6. Hr Blomstrand önskade det mötet i dag borde begynna kl. 8, hvilket vörkastades. Hr Metjerberg förklarade det regeringen beslutat låta de deltagare i mötet, som hitkommit å statens jernvägar, fritt färdas tillbaka lika stort antal mil, om anteckning göres å skolmötets byrå inom denna dag. Deltagarne beslöto afsanda ett tacksamhetstelegram till H. M:t konungen. Eiter ett lefve konungen spred man sig i smärum men, att bese den der utställda skolmateriel. ÅAnnu i dag fortgår anteckningen och närmare 400 svenskar ha uttagit biljetter. Göteborgs jagtsällskaps sedvanliga målskjutning för året egde i gär rum å sällskapets skjutbana å Lorensberg, hvarvid konungens pris, en studsare, togs af handelsbokh. J. Il. Lamberg J:or för i 5 skott skjutna 53 points; sällskapets första pris, en silfverbägare värd 28 rdr, årvenledes at hand: lsbokh. Lamberg för i 3 skott skjutne 34 points samt sälskapets andra pris, en silfverbågare värd 22 rår, at konsul Carl Meyer för 30 points, efter omskjutning med grosshandl. Oscar Dickson. Samtliga dessa priser togos å tolfringad tafla på 350 fots distans. — Efter mål-kjutningens slut firade sällskapet sin årshögtid medelst en festlig middag å Lorensberg. Tjenstledighet och förordnande Polismästaren hr J. Löfmarck har erhållit tjenstlighet från polismästareberattningen härstades under innev, månad, och har polisintendenten hr AA. Elliot sorordnats att tjensten under nämnde tid bestrida. I Göteborgs Pantlanelurättning har under s.stl. Juli månad utlänts rdr 20,922 och inbetalts rdr 21,953 mot resp. rdr 21,:80 och 16,505 under samma månad 1869. Resande. Vår talangfulle landsman, landskapsmälaren Alfr. Wahlberg har anländt hit från Paris på resa till Stockholm, hvarest den stora målningsutställningen vidtager d.