Göteborgsposten – 1 augusti 1870, sida 2

offensiva rörelse icke skall utgå från Strasbourg, såsom det förnt nämnts, utan srån Metz. Förutom marskalk Bazaine voro i högqvarteret i Metz d. 19 d:s församlade 14 generaler. LIndep. belge meddelar från pålitlig källa, såsom det heter, att hela den kring Metz sammandragna franska armåen gjort sin första rörelse framåt. Härmed kan ock öfverensstämma uppgiften i ett Lördagstelegram, att lifliga förposttäktningar ega oupphörligt rum i trakten af Saarbriick. Wienertidningen Neue sreie Presse meddelar efter militära korrespondenter följande öfversigt öfver den vid Rhen uppställda tyska styrkan samt de olika armekårernas ställningar: I:sta armcen, under Herwarth v. Bittenfeld Af denna armå, som skall bestå af 4 arms6kårer, worde den 7:de (westfaliska) och 8:de (rhenska) kåren, hvilka ha sina ståndqvarter i Disseldorf och Coblenz, redan befinna sig i Rhenprovinsen och dertill på den venstra Rhenstranden. Den till denna arme hörande 6:te (schlesiska) kåren har d. 22:dre satt sig i rörelse från Breslau och torde möjligen jemte den 10:de (slesvigholsteinska) kåren d. 25:te anlända till Neder-Rhen, hvarefter marschen till Montjoie och Priim anträdes d. 26:te. Det kan således antagas, att den första armeen skall vid Augusti månads början hafva intagit den för densamma angifna offensiva ställningen. Den åÅ:dje armeen, under kronprinsen af Preussen, tros komma attintaga en iakttagande ställning vid Öfra Rhen mellan Rastadt och Breisach. Den består sannolikt af den sydtyska kontingenterna och den sachsiska kåren samt utgör en styrka af mer än 100,000 man? hvilka troligen skola vara tillräckliga för att försvara Rhen och Schwarzwald och derefter kunna steg för steg draga sig tillbaka mot Ulm eller mot norr. Det kan för öfrigt anses för osannolikt att fransmännen skola angripa vid Ofra Rhen; ögonblicket till att öfverraska och störa Sydstaterna i deras rustningar tyckes redan ha gått förloradt, och någon annan afsigt kunde fransmännen ej hafva med sitt framryckande mot donaulinien. Den 2:dra eller hufvudarmeen, under prins Fredrich Carl, skall sannolikt intaga sin ställning vid mellersta Rhen i närheten af floden Mains utmynnande, i Hessen och Rhenbdaiern. Tills d. 24 torde följande kårer ha anländt inom denna rayon eller åtminstone vara på vägen dit: den 11:te (bessiska) kåren, den darmstadtska divisionen, den 10:de (hannoveranska), den 4:de (undersachsiska) och den 3:dje (brandenburgska) kåren samt gardeskåren. Kårerna från Ostpreussen (1:sta), Pommern (2:dra) och Posen (5:te) ha enligt all sannolikhet ännu ej lemnat sina distrikter. Den ostpreussiska kåren skulle d. 25 lemna sitt ståndqvarter vid Warthefloden. Konungen, som, i likhet med år 1866, bar öfverbefälet, antages skola uppehålla sig vid den 2:dra armåen. I allmänhet skall man i mer än ett afseende anmärka en viss likhet mellan den nuvarande, sannolika fördelningen af stridskrafterna och ordningen 1866. Anförarne äro desamma som då, och de intaga äfven samma ställning i den strategiska marschfronten, i det Herwarth står på högra, kronprinsen på venstra och prins Friedrich Carl jemte konungen i centern. Vi vilja tillika erinra om, att äfven då hade Herwarth den rollen att öppna fälttåget, i det han skulle bryta in i Sachsen och besätta Dresden. Detta var den första moraliska segern, som de preussiska trupperna tillkämpade sig. Bladet tillögger: I det närvarande kriget står samme fältherre med en betydande makt på den till sin natur offensiva flygeln af preussarres strategiska fiont, och o fransmännen ej skynda sig mycket, kan det lätt bända, att Herwarth åter besätter en vigtig stad och fästning, neml. Luxembourg. Denna stad spelar i det kommande kriget en liknande roll med den Dresden spelade år 1866. Genom förlusten af den sachsiska hufvudstaden voro vi inneslutna i den böbmiska kitteln och afskurna från hvarje offensiv rörelse på den sachsiska slätten. Om preussarne besätta Luxembourg förr än fransmännen, så är det förbi med en fransk offensiv rörelse i Rhenprovinsen, och då skola de afgörande slagen bli utkämpade i Lothringen i stället för i Pfa!z eller vid Nederrhen. Hvad kronprinsen angår, hade han år 1866 en defensiv roll, neml. den att försvara Schlesien, och det var först efter det man fått visshet om den österrikiska armåens sammandragning i Böhmen, som hans arm ryckte fram till öfra EIben. Ätven nu har, såsom vi nämnt, kronprinsen en defensiv uppgift. Hufvudslagen skola otvifvelaktigt, hikasom år 1866, äfven i år komma att levereras af de förenade 1:sta och 2:dra armåerna. De första preussiska trupperna ryckte d. 21 Juli på förmiddagen in i Stuttgart, der de kommo så oväntade, att några åtgärder ej ens vidtagits för deras inqvartering. Kronprinsen af Preussen anlände d. 26 Juli om middagen till Leipzig, på väg till Mänchen, och mottogs med stor entusiasm, Le:pzig är den enda preussiskt sinnade staden i Sachsen. Dllan ÅVFA... —4