Göteborgsposten – 27 juli 1870, sida 1

han dervid fick utstå ådrog han sig en häftig sjukdom, som i LTisdags slutade med döden. Genom telegram meddelades i gårdagens tidn. att kyrkoherden i Umeå, tel. d:r A. A. Grafström i Söndags afton aflidit. Anders Abraham Grafström var tödd i Sundsvall d. 10 Januari 1790. Han blef student i Upsala 1809 och fil. doktor 1815. År 1820 blef han utnämnd till docent i fäderneslandets historia vid Upsala universitet. Året derpå blef han anställd såsom lektor i historien vid krigsakademien å Karlberg, hvarifrån han 1832 flyttade till Hernösand, vid hvars gymnasium han blifvit utnämnd till lektor i historien. Redan 1830 hade han emellertid låtit prestviga sig och året derpå blifvit e. o. kongl. hofpredikant, och 1835 kallades han till kyrkoherde i Umeå stadsoch landsförsamling. Han blef prost 1837; ledamot af svenska akademien 1839; ledamot af Nordstjerneorden 1841; teologie doktor 1845; kontraktsprost 1849; kommendör af Nordstjerneorden 1862. Han innehade 1848 andra rummet på biskopsförslaget för Hernösands stift, för hvilket stift han varit fullmäktig vid riksdagarne 1840—41, 44, 47—48, 50—51. I sina båda giftermål med tvenne döttrar af Frans Mikael Franzen hade dr Grafström 9 barn. — År 1823 erhöll Grafström Svenska akademiens dubbla stora pris för en sång öfver dåvar. kronprinsens törmalning. Pos mästaren i Säter J. Murray har, enligt teegram tll N. D. A., den 20 des aflidit. Den aflidne var född år 1800, blet postmästare i Mora 1830 och transporterades till Säter 1833. Första årsväxtberättelsen från Öster götlands län är at följande lydelse: Hvete, ömsom särdeles vackert, ömsom mindre lofvande, synes dock i allmänhet taget komma att gitva åtminstone medelmåttig atkastning. — Råg, på gammal åker jemn och lofvande, på mossar här och der svagare, synes, på det hela taget, gifva hopp om en fullt medelmåttig och god skörd. — Korn, på hvars förbättrande etter försommarens kyla och torka det derefter fallna regnet utöfvade den mest välgörande verkan, ingifver, enligt underrättelserna irån länets alla delar, äfven förhoppuing om en fullt medelmåttig skörd. — På Hafre, som slerestades i högre grad mest lidit af torka och kyla, synes likväl på det hela taget kunna i det närmaste tillampas hvad om korn här ofvan blifvit yttradt. — Ärter, enligt inkomna uppgifter, töreteende mycken olikhet på särskilda ställen, torde dock komma att gitva medelmåttig afkastning. — Potates, allmänt vacker och frodig, lofvar alltså för det närvarande ymnig äring. — Rofvor, på en del ställen omsådda, sedan de först uppkomna plantorna der blifvit anrallne af insekter, synas äfven lofvande. — Höoch foderväxter hafva på högre belägna trakter, isynnernet på äldre vallar och naturliga ängar, genom torkan blifvit något försvagade innan regnet inträffade; dock torde ärsbehotvet komma att temligen väl motsvaras isynnerhet med beräknande af tillgångarne på halm efter åkrarnes nuvarande utseeende. Skörden är redan påbörjad. För Kronobergs län: Höstsädet, som, i följd af den under nästlidne höst rådande kalla och regniga väderleken, sent utsåddes, blef under vårmånadernas kalla och torra väderlek i förening med stark blåst betydligt förtunnadt, hvarförutan under blomningstiden regnväder inträffade; dock lemnar den i öfrigt synnerligen gynnsamma väderleken under sommaren hopp om fullt medelmättig afkastning. — Vårsädet har blifvit unuer tjenlig väderlek och i god tid verkstäldt och, om dess växtlighet på hög och torr jord i någon mån blifvit tillbakasatt af torkan och kylan under Maj månad, visar sig dock detsamma synnerligen lofvande, hvadan en god skörd kan förväntas. Potater och andra rotfrukter äfvensom ärter och lin äro väl uppkomne. Höfångsten synes blifva god såväl å naturlig äng som å insådda gräsvallar, derest väderleken blifver gynnsam under bergningstiden. Från Halmökus län: Viatersådden försiggick sistl. höst under gynnsamma förhållanden och sädet erhöll god utveckling töre början af vintern, hvilken medförde ringa nederbörd, men temligen ihållande ehuru icke sträng Irost. Under våren och början af sommaren har väderleken merändels varit torr, kall och blåsig. Emeliertid hafva råg och hvete i allmänhet utseende af att lemna en fullt medelmåttig skörd, helst, på det nela taget, blomningen försiggatt under gynnsam väderlek. — Värarbetet började något sent och slutade i allmänhet under sista hälften at Maj månad. Jorden var särdeles lucker och lätt att arbeta och då kort efter sådden regn inträffade, fick varsäden i början ett särdeles frodigt utseende, men genom den nyssnämnda ogynnsamma väderleken hämmades växtligheten betydligt. Efter midsommar har dock väderleken åter förbättrat sig så att regn och värme erhållits. Nederbörden har emellertid varit mycket olika på olika trakter at länet och f. n. torde det vara svårt att fälla något bestämdt omdöme om utigterna för årsväxten, hvad värsäden beträffar, i vidare mån än att den i många trakter af länet är sanska lofvande och i andra åter torde kunna väsendtligen upphjelpas genom snart inträffande regn. — Potatisen och andra rotfrukter hatva i allmänhet ett godt utseende. Deremot har afkastningen af den afslutade första klöfverskörden blifvit betydligt under medelmåttan och de naturliga ängarne, hvilkas afbergning f. n. pågår, lemna icke heller medelmåttig skörd. Likaledes är sommarbetet å de flesta ställen särdeles klent. Svenska officerare i utlandet. Nedannämnde officerare äro f. n. i Frankrike dels i aktiv tjenst dels i krigsvetenskapligt uppdrag, nemligen at den förra kategorien löjtnanten vid Skånska hussarregemeutet L. B.