sam timtals under bennes mans frånvaro, utan annat nöje än något handarbete att fördrifva tiden med. Den tredje veckan efter mr och mrs Hallidays ankomst var nära tillämlalupen, och ännu hade den unge landtbrukaren ej kommit till något beslut rörande det ämne som fört honom till London. Försäljningen af Hyley Farm var ett fullbordadt faktum och köpesumman vederbörligen insatt hos Toms bankirer; men föga hade blifvit gjordt för att finna den nya egendom som skulle ersätta den hans far och farfar brukat före honom. Han hade besökt auktionsförrättare och fört hem plankartor öfver egendomar i Hercfondshire och Deronshire, Cornwall och Somersetshire, af hvilka atla hvar och en i sitt slag tycktes vara alldeles oötverträffeliga — jord af sådan bördighet att dess make knappt kunde finnas i Arkadien — vägar och omgifvande landskap af ojemförlig naturskönhet — uthusbyggnader som maste ha varit verkliga mönster för sådana — boningshus som det skulle ha varit högst angenämt att bo i. Men han hade dock ej sett någon af dessa domäner. Han väntade på passande väder: för att resa ner till vestern och se sig omkring, som han uttryckte sig. Emellertid rådde det stormiga marsvädret, som var så otjenligt för långa jernvägsresor, och all denna väntan gat tillfälle till deltagande i åtskilliga nöjen, så att mr Halliday fann tiden gå fort nog. En afton i slutet af tredje veckan, lemnade mr Sheldon för en gång sitt arbete att förfärdiga löständer och steg upp i förmaket, der den stackars Georgy satt vid sitt