Göteborgsposten – 21 juli 1870, sida 1

10TEBDULLUG. D. F. DUNNILED DURIRICRERI, 18 — —;— perade honom, och ändå mera när han sick veta att det var h. exc. grefve Manderström. Efter mältidens slut kom grefve Manderström och en af gästerna, hvilka begge tagit plats i en tönsterfördjupning, i ett lifligt samtal, och då begagnade hr Gertner tillfället att på ett brekuvert, det enda papper som låg till hands, i några raska drag afteckna grefve Manderströms hufvud. Med detta blyertsporträtt afsSågs blott, att införlifva det med hr Gertners stora porträttalbum. Dagen derpå, då konungen besökte Gertner i atelieren, fick H. M:t syn på porträttutkastet, och yttrade genast: Ri skall porträttera grefve Manderström åt mig. Framställning om konungens önskan gjordes till grefve M., men ett hinder mötte. Han skulle å en bestämd dag den påföljande veckan afresa till en tysk badort, och resan kunde omöjligt uppskjutas. Hr Gertner grep verket an, och på sju dagar blef det ypperliga porträttet färdigt. Det är icke grefve Manderströms porträtt, det är han sjelf, lifslefvande, som sitter der på duken. — Hr Gertner är nu sysselsatt med att måla två porträtter af konsul P. och hans fru. På de 25 år som förflutit sedan jag först samtalade med professor Gertner har han icke förändrats. Samma älskvärda, naiva väsende, samma lefnadsfriskhet, samma anspråkslöshet. Han vet visst icke sjelf att han är en konstnär af första ordningen. Häromdagen öfverraskade Sköfde Tidning icke blott sin ordinarie publik, utan äfven sina läsare här på platsen med underrättelsen att den nye civilministern infordrat jernvägstratikstyrelsens alla utfärdade cirkulär, och en här utkommande tidning meddelade derefter sin vetskap derom att hr civilministern äfven insordrat alla af landtmäteristyrelsen utfärdade cirkulär. Sköfde Tidning hade sig derjemte bekant att den omförmälda cirkulärinfordringen åstadkommit stor uppståndelse i trafikstyrelsen, och rimligtvis borde väl jemnmodet i landtmäteristyrelsen äfven vara rubbadt. För att med egna ögon förnimma huru ett embetsverk i uppståndelse tager sig ut, besökte jag jernvägstrafikstyrelsens embetslokal. Men tjenstemännen voro sysselsatta vid sina skrifbord och intet spår af uppståndelse kunde jag uppdaga. Nå ja, tänkte jag, de ha hunnit lugna sig, de bära sin oro med ett konstladt lugn. — Jag anhöll att få läsa den der fruktansvärda noten som enligt Sköfdetidningen för detta embetsverk icke bådade något godt; men man upplyste att ingen sådan note ankommit. Ursäkta ... jag menar civilministerns skrifvelse hvari ban infordrar edra cirkulär; men icke heller en sådan hade ankommit, och ingen tjensteman der hade sig bekant att en dylik reqvisition egt rum. Det enda man der visste, och förmodligen var det just det som banat s:g väg ull Skötde Tidning), var att till hr civilministern på begäran aflemnats åtskilliga broschyrer och andra tryckta uppsatser rörande jernvägstrafiken. Jag fann det således naturligt att den omtörmälda uppståndelsen icke alls kunde vara förnimbar. Derefter begaf jag mig upp i landtmäteristyrelsen. Samma arbetsamhet och samma lugn visade sig ätven der. Icke heller dit hade någon note eller skrifvelse från civilministern ankommit rörande cirkuläraflemning. Hr civilministern hade visserligen en föregående dag, ledsagad af generaldirektören, besett kontorets lokal och de der förvarade dyrbara karteverken samt begärt del af några tryckta memorialer; men om landtmäteristyrelsens alla utfärdade cirkulär hade intet tal uppstått. — Det ar ledsamt att jag således icke kan såsom eti faktum konstatera de hugnesamma notiserna, eller häntöra dem såsom bevis på den nye civilministerns föresats att gripa sig an tör att åstadkomma länge behöfliga reformer:; och Jag föreställer mig aw äfven det omsorgstullaste studiet af omtörmälda cirkulärer icke lemnar uppslag till dessa embetsverks retormerande, lika litet som länsstyrelsernas utfärdade ) Den ifrågavarande underrättelsen har troligen icke varit original i Skötde Tidn. utan har förmodiigen af uenna blitvit hemtad ur något annat blad. Red:s anm.