Göteborgsposten – 21 juli 1870, sida 1

jag kan ha tillfälle äta goda middagar och dricka godt vin samt klaga öfver alltings såfäånglighet som gammalt folk brukar göra. De båda bröderna stodo på hvar sin sida om kaminen: George betraktade sin bror; Philip stirrade i elden. — Barlingford är lifligt som i fordna dagar, förmodar jag, frågade den förre. — Ungefär lika liligt som då vi lemnade det. Det har gått på tok för mig i London och mer än en gång har jag varit frestad att göra ett slut på mina svårigheter med tillhjelp af en rakknif eller ett par droppar blåsyra; men när jag såg de dystra gatorna och de evinnerliga gråhusen, det tomma tor.et, baptistkyrkan och unitariernas kapell, undrade jag huru jag någonsin kunde ha bott en enda vecka på en sålan plats. Jag skulle heldre vilja vara gatsopare i London än bebo det bästa huset i hela Barlingford, och det sade jag äfven till Halliday. — Tom kommer till London, om jag förstod ditt bref rätt? — Ja han har sålt Hyley och ämnar söka ut ett ställe åt sig i vestra delen af England, Nordens klimat duger ej för honom. Han och Georgy komma till hufvudstaden på ctt par veckor, och jag har bedt dem bo här. — Hm! mumlade George; jag förstår inte ditt motiv. — Jag har ej något särskildt motiv. Tom är en beskedlig karl och hans sällskap blir angenämare än tomma våäggarne. Besöket skall ej kosta mig en skilling — Halliday får deltaga i utgifterna för hushållet. — Godt; men min tanka är att du blir uttråkad af