Göteborgsposten – 20 juli 1870, sida 2

gress som en gång för alla ordnar förhållandena i Europa. På en sådan skall hvarken PreiSsen eller Ryssland ingå. Då sålunda en fredlig uppgörelse mellan de båda parterna ej är att vänta, återstår det för makterna endast att söka isolera kampen så mycket som möjligt och inskränka den till en strid mellan de båda maktduellanterna sjelfva. I detta afseende synas anordningarne gå ganska raskt. Schweiz och Holland ha tillkännagifvit sin neutralitet, hvilken Frankrike och Preussen skriftligen törbundit sig att iakttaga. Belgiens neutralitet synes hafva medgifvits af Preussen, hvaremot Frankrike, och detta sannerligen af goda skäl, ehuru det kan ge sig tid till att vänta, gjort svårigheter. England har blandat sig häri och uppträdt med en påtallande bestämdhet för denna sin älsklingsstat, hvars tillvaro Palmerston skapade, för att stryka Europa kring munnen med litet liberal sirap, som kunde borttaga den bäska smaken af Englands skamliga beteende mot Polen, hvars sista delning det kallblodigt tillät. Att Frankrike dock antagit neutraliteten, är klart, för att ej onödigtvis gifva kriget en större utsträckning. Såsom storhertig af Luxemburg har konungen af Belgien äfven för detta land förklarat neutralitet. Dess medgifvande är dock för Frankrike ej så lätt. Det är väl derför Preussen skyndat antaga den, under vilkor, att Frankrike älven vill antaga den. Man bör bemärka detta lilla lands vigt för Frankrike vid ett tillämnadt intall i Rhenpreussen, hvilket annars kan motas genom en vid Saarbrick och Saarlouis koncentrerad preussisk styrka, i händelse Rhenbayern ej kan beträdas af de franska trupperna. Hvad öfriga makter beträffar, känna vi, att Spanien låtit förklara, att det icke skall ingripa i ett krig mellan Preussen och Frankrike, om detta senare land endast vill respektera dess okränkbarhet och autonomi. I afseende på Österrike, så är dess ställning angifven af dess rikskansler grefve v. Beust, som i en konferens med första ministrarne i det egentliga Österrike och Ungern, Potocki och Andrassy förklarat, att Österrike endast kan intaga en neutral ställning, så länge kriget inskränker sig till de tvenne makterna Preussen och Frankrike; skulle deremot en tredje makt uppträda aktivt, så måste Österrike ånyo taga under öfvervägande, huru det skall förhålla sig. v. Beusts organ Die Tagespresse tillägger, att det är en offentlig hemlighet inom den politiska verlden, att Ryssland icke kan vara färdigt med sin militäromorganisation och beväpning före år 1872. Österrike är derför tillräckligt starkt att kunna möta det. Att Ryssland sjelft således skall komma att iakttaga neutralitet, det är antagligt. Det enda, som skulle kunna rycka det ur denna, vore lusten att begagna sig af den allmänna förvirringen i Europa till att söka nå Konstantinopel ; men för denna händelse står Österrike färdigt att hindra kolossen, naturligtvis säkert om att i sådant fall få erhålla understöd både af England och Italien. — Italien har visserligen ännu icke tillkännagifvit sin neutralitet; men kejsar Napoleon har i sina händer ett godt medel att vinna både den och kanske ätven en allians uti sina truppers bortkallande från Rom. Konung Victor Emanuels adjutant, öfverste Nasi, har afrest till Paris med vigtiga depescher. Om Italiens ingripande i början af kriget, kan det under inga vilkor vara tal. — Danmark måste tillsvidare förhålla sig neutralt, och Frankrike kan ej vara hvarken nog grymt eller politiskt oklokt att fordra dess utträdande ur sin reserverade hållning nu genast. Om de franska vapnen lede nederlag — och att Bismarck ej skulle stanna på haltva vägen, det är visst — så skulle Danmarks öde vara afgjordt, ifall det bistått Frankrike, och Frankrike skulle sjelft göra Preussen starkare än behöfligt vore genom att lägga Skagerack och Bälterna i dess oinskränkta våld. — Sverige-Norges afskilda läge betingar de förenade rikenas hållning: neutraliteten, om icke sådana omständigheter inträffa, att bela Europa indrages i hvirtveln och kampen blir en allmän strid, som skall komma att afgöra mellan de mindre staternas vara eller icke-vara, deras oberoende och frihet. Englands neutralitet är på förhand :oan TOA8 ÖFSOSa.. I