Göteborgsposten – 16 juli 1870, sida 1

10—13 års alder oafbrutet undervisas, utan att genom den spända uppmärksamheten öfveransträngas; (Obs. Samma normala förhållanden som vid föregående fråga förutsättas äfven vid denna). Innan diskussionen rörande dessa frågor börjades, anmälde ordf. generaldirektör Huss, att prof. Panum till mötets medlemmar utdelat tryckta exemplar rörande det medicinska studiet och examensväsendet vid Köpenhamns universitet; att apotekare Cavalli anmält att apoteket Kronan stode öppet för dem af mötets deltagare, hvilka ville taga detsamma, som var inrättadt enligt nyare tidens fordringar, i skärskådande, samt att intendenten Malm anmält sig vilja mellan kl. 8—10 i morgon t. m. mottaga dem af mötets ledamöter hvilka önskade bese musei samlingar. Rörande de båda diskussionsämnena hemställde ordf., huruvida ej mötet ansåg dem ega ett så nära sammanhang att de borde på en gång afhandlas, hvilken hemställan mötet besvarade jakande. Bland talare uppträdde först medicinalrådet Wistrand. Med erkännande af vigten af de föreliggande frågorna samt önskvärdheten af att mötet på ett tillfredsställande sätt kunde besvara dem, ansåg talaren för sin del att nödiga materialier, i form af statistiska fakta o. s. v., ännu saknades för afgifvande af ett sådant svar. Det vore nödvändigt att hos vederbörande styrelser inhemta nödiga upplysningar. För öfrigt vore det ej blott timmarnes antal, som utöfvade inflytande på helsan, äfven det sätt hvarpå undervisningen ordnas samt läroämnena utöfvade ett sådant inflytande. Det finnes läroämnen mera närbeslägtade och som mindre anstränga, än om undervisningen flera timmar egnas åt mycket olikartade. Tal. hemställde huruvida ej mötet ansåg sig, med erkännande af vigten och önskvärdheten af utvägars beredande för besvarande af dessa frågor, böra uttala den åsigt att för närv. ej tillräcklig erfarenhet vunnits för att besvara dem. Prof. Hornemann ansåg att frågan sådan den nu förelåge ej af läkaremötet kunde besvaras. Tal. instämde med medicinalrädet Vistrand rörande nödvändigheten af insaml. af statistiska uppgifter. 1 Danmark göres det ena försöket efter det andra, den ena metoden, det ena systemet efterträder det andra. Inspektörer resa årligen kring landet för att taga reda på undervisningen, men dithän hade man ej kommit att sända en medicinal inspektör att kontrollera skolornas sanitära förhållanden. En sådan borde finnas och protokoll borde hållas, deri sjukdomarne noterades, derigenom skulle bildas en grundval för statistiska upplysningar. Exped.-chefen Kjerulf yttrade att i Norge fråsan varit underkastad undersökning, att de sanitära forhållandena vid skolorna diskuterats vid läkaresammankomster i Kristiania, då man kommit till det resultat att öfveransträngning förefunnes, men att man ej kunnat afgifva ett fnllkomligt bestämdt svar på frågan. Tal. förenade sig med prot. Hornemann i att uttrycka den önskan att i skolorna, de offentliga såväl som de enskilda, anskaffades läkare, medicinska konsulenter till skolstyrelserna; förr kunde svar ej atgifvas. Prof. Kjellberg nämnde, att han redan förut uttalat sina tankar öfver frågan i ett anförande till Upsala läkareförening. Frågans vigt föranledde honom dock att äfven här uttala sig. Det hade blifvit sagdt att den ej kunde besvaras. Detta vore zannt. Några bevis för besvarandet deraf kunde ej bringas till stånd. Men att den låge inom medicinens forum kunde besvaras jakande. Der det finnes ett yttre lif finnes äfven ett inre, representeradt i den vegetativt animala cellen. Så länge cellen är vegetativ är den bunden vid sin inre kratt. Plantan växer der den blitvit ställd, så länge de vilkor som aro bestämda för dess lif finnas. Djuret har ett högre lit. det har ett val — antingen eller — något mer an plantan och i dess organism finnes äfven nervcellen. Menniskan har ytterligare ett plus — hvartöre, motivet. Söka vi inom dess organism finna vi ock ett plus — celler af en högre ordning. Det försia som utvecklas är hjertat — blodsystemet, derefter nervsystemet. I menskliga organismen finnes en underbar väfnad af celler. En forskare har räknat ajernans celler, liksom en befälhafvare räknar manskapet i sin arme. Han kom till det resultat att millioner celler funnes hos hvarje menniska. De äro ej isolerade, de stå i en direkt, telegrafisk korrespondens med hvarandra. Somliga celler rapportera känseln, andra viljan. Ett tredje slag kan man äfven tänka sig. Man måste tänka sig en inverkan på dessa celler genom att man timtals sitter öfver en bok. Starka själsansträngningar kunde medföra sjukdomar — apoplexi, epilepsi, sinnessjukdomar. Man har vid öppnande af hiernan observerat olika färgskiftningar vid olika kroppsverksamhet — i vaket tillstånd är den rosenfärgad, under sömnen blek. Blodet är orsaken. I det vakande tillståndet är vlodtilloppet ökadt. Menniskans intellektuela arbete verkar på nervsystemets nutritiva bestånd. Fr gan ligger säledes inom läkarens sfer. Tal. ansåg i likmed med--rådet Wistrand att nödige fakta fatades för besvarande af frågan, men fattades äfven tid; hemstallde huruvida ej mötet ville besluta att utvälja delegerade för insamlande af statistiska data och upplysningar, erforderliga för utredande af frågan, Generaldirektör Huss instämde med de föregående talarne deri, att frågan ej kan behandlas af mötet. Timmarne vore endast bisak, menade tal. Andra faktorer af stor vigt inginge i frågan, t. ex. lrarnes individualitet, undervisningsmetod m. fl. En insigtsfull lärare underhåller eleven i spänd uppmärksamhet och slappar derigenom hans hjerna mera an en sömnig lärare. I afseende på metoden yttrade tal, att då läraren begagnar föreläsningsmetoden, tröttar han föga, då deremot oupphörliga frågor matta eleven. Vidare tberörde tal. de ombyten af amnen, som en yngling nu för tiden är underkastad. Iljernans verksamhet slappas derigenom att den ledes, får göra ett språng från det ena ämnet till det andra. Tre eller fyra ämnen står hjernan väl ut med. Tal. ansåg mångläseriet i hög grad bidraga till det öfverklagade tillstånd som nu eger rum. Vidare var det läsordningen. Flera timmars ihållande läsning måste anstränga och verka skadligt på unga hjernor. Läsningen både på föroch eftermiddagarne uppehölle jemnvigten. Man har sagt att läsningen endast förmiddagarne vore inrättad för lärarnes beqvämlighet, men i så fall borde läraren få ge vika för elevens nytta. Beskaffenheten af hemläsningen framhölls äfven såsom högst vigtig. Att Järjungen straxt efter måltiden måste sätta sig att läsa åstadkom en oordentlig digestion. Att han ofta långt in på natten måste läsa hemlexor, måste utan tvifvel skada honom. Såsom skadlig framhöll tal. vidare den mångfald af skriftliga prof eleven numera är underkastad. De skriftliga profven ansträngde mera än de muntliga. Många mer eller mindre vigtiga momenter finnas som afse gossens helsa. Afven bör beaktas orimligheten af att den svage gossen anstränges lika mycket som den starke, Frägossen det i hemmet? var äfven nå